Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
151
Ofta finner man en sådan praxis hafva utbildat sig, att samma
Råd förblef sittande under en längre tid, under det
Borgmästare-em-betet gick i tur mellan Rådmännen, hvarföre man någongång finner
samma person 4 à 5 gånger som Borgmästare och derefter hvarje gång
åter som Rådman1). Tvärtom inträffade ock, att Rådet alternerade,
under det Borgmästarne oafbrutet tjenstgjorde 2). Äfven befinnas ofta
samma personer hafva qvarstått som Borgmästare och Rådmän under en
längre tid 3) och ända till sin död eller afsägelse, i hvilket fall den
anbefallda valakten blott varit en bestämd tidpunkt för afsägelse och
cooptation af nya medlemmar. I sådana fall förekomma ofta 3 à 4
Borgmästare och hela antalet Rådmän såsom på engång sittande i
rätten, i det de derstädes infunno sig efter lägenhet eller möjligen i
en viss tur. Deremot befinnes i Stockholm åren 1619—1621 af fyra
Borgmästare blott en hafva ’’suttit" ’).
Under en sådan mångfald af former, af hvilka somliga rymdes
inom lagens stadgande, andra öfverträdde detsamma, utvecklade sig
Rådsorganisationen i Sveriges städer. Såsom ett temligen allmänt och
genomgående drag kunna vi fasthålla den slutsatsen, att under de
äldre tiderna en om ock oregelbunden och godtycklig alternation var
den förherrskande formen, men att rådsplatserna mot slutet af
närvarande tiderymd tenderade till att blifva permanenta och fasta.
Härtill medverkade äfven Konungarnes börjande inblandning i valen af
stadsstyrelsen. Att redan de Danska Konungarne i enlighet med de
Danska stadsrätterna5} här och der tillsatt Borgmästare, är icke
o-sannolikt, ehuru vi icke sett annat exempel derpå än det som
inträffade 1520 efter Stockholms blodbad 6). Gustaf I började i några städer
ingripa i det vanliga valsättet: så finner man honom i Stockholm 1523
och 1524 hafva förordnat Borgmästare och Rådmän, liksom äfven 1527
en B. efter förslag7); så utnämnde han 1522 Nils Andersson till
"varaktig" Borgmästare i Jönköping och förlänade till honom "stad och
1} Ex. anf. af Tidström de Mariæstadio, Winbom de Ulricæhamn, Sundelins
Norrköpings Minne, Enebom de Enekopia, Graffman de Strengnesia.
2) Så hafva på 1630-talet af de 12 Rådmännen i Upsala blott 4 suttit hvart år,
men deremot Borgmästare-embetena varit fasta. Upsala Tänkeb. å RhusArk.
3) Ex. hos Winbom de Ulricæhamn p. 14, Wangstelius de Thorshälla p. 14.
4) Sthms Embets-bok.
5) Se Kolderup Rosenvinge Saml. af Danske Love V, s. 122 o. 197: Erik XIILs
Priv. för de Sjællandske städ. o. Christoflers Priv. för Roeskilde. Jmfr. Jacobsen a. st.
6. 66 ff.
6) Strinnholm Sv. Hist. i sammandrag II, s. 785.
7) Elers a. st. III ss. 205, 208 (efter 01. Pctr. T. B).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
