Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
C. T. Odhner.
den "annorledis än the föreläggia" säljer, pliktar 3 mark i). Gör någon
"fals å sine gärning", kunna Fogde ocli Råd bestämma deröfver, huru
de vilja. — Genom de följande skråförfattningarne blef burskapsrätten
för handtverkare betydligt modifierad: redan enligt det nämnda skrået
af 1356 fordrades för burskap inom yrket, att ega till 20 mark Sv.
samt att "tillkesas till mästareembete" af Borgmästarne samt yrkets
förmän. Från början af 1400-talet och sedermera allt framgent hafva
skråförfattningar blifvit utfärdade för de flesta yrken i Stockholm samt
derifrån småningom utsträckta till landsortsstädernas handtverkare2).
Som i lagen naturligtvis ingenting förekommer om rättigheten att
meddela dylika privilegier, finner man mycken osäkerhet och obestämdhet
i detta hänseende. Under äldre tider hafva dylika vanligen blifvit
meddelade af Rådet 3), stundom in pleno 4) stundom blott det
sittande5), än med än utan Fogdens samråd6). Någongång finner man
äfven under äldre tider konungen sjelf hafva utfärdat skrån: detta blir
vanligt från Johan III:s regering. Förändringar af skrån skulle efter
beslut inom yrket först tillkännages för sittande Råd och sedan
inskrif-vas af edsvurna Rådskrifvare enligt Rådets föreskrift7). Grunddragen
1) Denna värdering modifierades sedermera: i Carl IX:s Hertigdüme skulle hon
en gång om året fullgöras af Befalln.män, Borgm. o. Råd med embetenas Ålderman,
i Stockholm öfvergick hon till särskilta embetsmän, som kallades Förmyndare eller
Bisittare för Embetena. (Se Stlims Emb,böcker. Jfr längre fram). Embetena sjelfva
synas hafva fått ett stort inflytande på dessa värderingar, hvilka oftast verkställdes för
längre tider i sänder. Jmfr. Flintberg Städers förmoner o. skyldigh. s. 30,
Embetz-boock udj Stockholm 1546, (Klemmii.x a. st. s. 310), Mandat om köpeordningen
på alla varor 1573 (Stiernman a. st. s. ’^30). Ordin, på alla embetens i Sthm köp
och arbetslön af sjelfva Emb. hvart för sig bevilligat 1574 (Palmsch. Top. XIV och
Klemming s. 326). Äfven Regeringen sjelf har stundom utfärdat dylika taxor.
2) Någongång blefvo dessa ställde under Stockholmsskråna (så skulle enl.
förordn. 1529 Uplandsstädernas Guldsmeder lyda linier Verkmästaren i Stockholm).
Stundom fingo de egna privilegier och skrån efter Stockholms mönster (isynn. genom
Carl IX), se hans allmänna förordning af 1576 (Stiernman a. st. s. 261), hans priv.
f. Skomak. i Nyköping 1577, f. Skrädd. d:o 1587, f. handtverkare i Arboga 1607
(Stiernman ss. 287, 346, 519).
3) Såsom ex. anföra vi ingressen till Bagarenas skrå från början af 1500-talet:
"Vi efterskrifne Borgm. med vårt kära Råds råd, fullbordan och samtycke hafve låtit
dikta, skrifva och sammansätta Bagarne en Skrå och Rättelsebok." Klemming.
4) Klemming s. 61, 77, 88, 116, 211.
5) D:o ss. 30, 87.
6) D:o ss. 31, 87, 119, 191.
7) Skråna förekomma äfven under benämningen lagböcker, Kätteböcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
