Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
163
ning ’). I Stockholm öfverenskommos 1598 mellan Ståthållare,
Be-fallningsiuän, Råd och Menighet 33 punkter, hvarigenom hithörande
förhållanden fullt ordnades2), i det stadens fänikor förseddes med
befäl 3) och ställdes på militärisk fot. — Till stadens säkerhet lände äfven
uppsigten öfver alla främlingar, hvilka värdarne voro skyldiga för
Rådet anmäla ’), ja, 1569 förböds det till och med vid lifsstraff att
hysa okända personer5). Ändtligen skulle Rådet äfven vaka öfver
stadens fortskaffningsmedel: tillsätta (enl. St.L. minst två) Tavernare 6)
och hålla uppsigt med dem.
Till administrationen kan äfven räknas Rådets åliggande att inom
kommunen upprätthålla friden och den allmänna rättssäkerheten:
för detta ändamål var Rådet berättigadt till flerahanda åtgärder. Till
en början var det af St.L. förbudet alla andra än Hofmän och de
Byamän, som besutto eget arf, att under fred bära "Stekametz eller annor
vapen" 7) inom stadens område. I Nylödöse förbödo Privil. 1573 § 22
att bära "färdelsvärjor" med straff af torn och jern på en månad, eller
lifvets förlust, om någon skada dermed gjordes 8). Uppkom tvist mellan
byamän, som innebar vådor för den allmänna säkerheten, hade Rådet
jemte Fogden rättighet att lysa frid dem emellan, så att "ingendera skulle
den andre qvälja i ord eller gerningar" vid vite af 40 mark eller ock vid
lif och gods 9). Vidare egde Rådet att utfärda lejdebref med uppgift af
ändamålet med detsamma I0). — Öfver sina underordnades uppförande
skulle såväl Fogden som Rådet hålla noggrann uppsigt och straffa dem
1) Redan på 1400-talet skulle vid brandsynen äfven ransakas om borgarues
harnesk och värjor m. m. (Stockholms T.B.) och staden underhöll flera militäriska
tjenstemän såsom Bysseskytter, 1’ulvermakare m. fl.
2) Palmsch. Top. VI och XV.
3) Utgjordes till en början af 1 Höfvidsman (kallades 1612 Stadens Ilopman)
med sin "Luthenant", en Öfverste-vaktmästare, 7 Krigsråd, 2 Fennikar (Fänrikar) med
hvar sin Luthenant, 1 Rumormästare, 8 Qvartermästare, 1 Förer, 1 Munsterskrifvarc,
4 Brandmästare, 4 Rådmän och 4 Borgare samt 1 profoss.
4) Både för Slottsfogden och Borgmästarne enligt Stockholms Statuter 1570 §28;
afresan skulle anmälas för Slottsfogden.
5) RRegistr.
6) IvgB. XIII. I Stockholm förordnades vanl. 2 Tavernare för hvart och ett af
de 4 qvartercn.
7) RådstB. XXXIV. Inför rätten fick ingen uppträda med värja.
8) Nordin. Saml.
9) RådstB. XIV. Detta kallas ofta i Tänkebückcrna att lysa Konungsfrid: vitena
voro olika, så förekomma 100 D. hvitt mynt till Kon:s ensak, 500 D. o. s. v.
10) KgB. XXIV. Enl. Priv. af 1436 skulle ingen "leigdas eller felias" in i
Stockholms stad utan Rådets samtycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
