Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
171
komma. Sannolikt har man hos oss inskränkt sig till en och annan
förordning i processen samt för öfrigt ekonomi- och politi-bestämmelser.
Till det senare slaget höra skråförfattningar, byggnadsordningar1)
samt de flesta stadganden i de så kallade Burspråken.
Dessa voro af Tyskt ursprung (Burspraken) och uppkommo i de
flesta Ilansestäder kring medlet af 1300-talet. Som sjelfva namnet
antyder, voro de egentligen sammankomster mellan borgarne angående
kommunalärender2), sedermera öfverflyttades benämningen på de vid
sådana tillfällen öfverenskomna stadgar, som sedvanligen af Rådet
pålystes å bestämda tider af året. Af dessa stadgar voro en stor del
permanenta, nemligen de vigtigaste, som borde inpräglas i minnet och
derföre återkommo vid hvarje burspråk, hvartill lades de för hvarje
särskilt tillfälle af behofvet påkallade. När dessa burspråk först
brukades i Svenska städer, kunna vi ej uppgifva, ej heller hafva vi
funnit spår af namnet för någon annan stad än Stockholm. Der
omtalas burspråk från medlet af 1400-talet: från en liten utbyggnad3)
på gamla Rådstugan (vid Stortorget) plägade Rådet4) tilltala den
på torget församlade menigheten och afkunna påbud eller som det
hette "lysa burspråk." Detta skedde väl vanligen vid Valborgsmässan.
Ett ännu bibehållet burspråk af 30/4 1575, som äfven blifvit af
Konungen bekräftadt5), innehåller en mängd korta rättssatser och påbud
rörande handel och näringar, ordning och politi m. m., sammandragne,
som det säges, ur lagen och Stockholms gamle statuter. Namnet för-
1) Som redan är nämndt, började kring medlet af 1500-talet sådana utfärdas af
Konungen, isynnerhet för Stockholm. Enl. Christian Ila Ordinans af 1522 skulle i
de Danska städerna Rådet med Konungens Skultus ega att utfärda nya Statuter, som
dock blott för ett är gällde utan K. M:s stadfästelse: Colling de jure Sculteti p. 14.
2) Kallades på Latin civiloquia. Strinnholm härleder ordet oriktigt af Baursprache
(Sammandrag af Sv. Hist. II. s. 782}, förmodl. med afseende på den utsträckning,
ordet sedermera fick hos oss, i det med burspråk menades de allmänna vid
marknadstillfällen o. s. v. förekommande rådplägningarne. I denna betydelse tages ordet t. ex.
i Telge stadga af 1491, der sådane burspråk förbjudas. Hadorph Gambia Stadg. s.
68. Jfr dens. Bih. till R. Krön. s. 371.
3) Som deraf fick namnet burspråket: Elers 1. c. I. s. 88.
4) Äfven Regenterna brukade utlysa och hålla dylika burspråk, isynnerhet
Stu-rarne.
5) Se Palmsch. Top. XV: Extract af någre förnämlige puneter i lagen och Sthms
stads gamle statuter, livilke i föitidcu årligen plägade på Burspråket blifva afläsna,
dem man aktar allom till rättelse uppslå i tolbodcn eller vågen, af K. Johan
samtyckte och confirmerade m/t 1575. De börjas med följ. ord: "I Stockholms stad efter
gamblum stadga lyses här burspråk."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
