Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
183
besluten 1) samt slutligen vaka öfver deras verkställande. På denna
grundval började Borgmästarne alltmer höja sig öfver kollegernas krets.
Rådfrågar man de äldsta Tänkeböckerna, så finner man i början af
1400-talet Borgmästarne knappt omnämnda: under denna tid
förekommer t. ex. i Kalmar alldrig annat än advocatus et consules, men
kring medlet af århundradet nämnas vanligen Borgmästarne särskilt2 .
I Stockholm utfärdades från slutet af 1400-talet skråförfattningarne af
Borgmästarne "med vårt kära Råds råde", äfvensom man något senare
finner dem nog egenmäktigt disponera öfver stadens medel. Från
slutet af 1500-talet börjar Borgmästnreembetet att framträda som en med
särskilta rättigheter utrustad embetsmyndighet, öfverordnad Rådet "i
gemen." Borgmästarne berättigades att i vissa fall handla på egen
hand 3 , och Rådmännen i Stockholm fingo ej lemna staden utan
deras tillstånd 1
De förmåner, som enligt St.L. tillkommo Borgmästare och Råd
för deras tjenster, voro, utom lagens särskilta beskydd, egentligen blott
en aflöning af 6 mark för hvar Borgmästare och 4 d:o för hvar
Rådman (’ å Konungens och ’. å stadens vägnar)5), samt andel i vissa
böter. Emellertid ökades småningom dessa inkomster olika i olika
städer: man finner att Rådet på somliga ställen småningom kommit
i besittning af åtskilliga stadens inkomster 6), hvarjemte Konungen från
medlet af 1500-talet började tillägga detsamma hvarjehanda förmåner7)
och slutligen äfven penningelön. Så anslogs 1599 till lön för Rådet
och andra embetsmän i Nylödöse af tullen och då i 1600 års
Tullordning sistnämnda belopp tillades alla städer, bestämdes att
Borgmästarne i Stockholm skulle deraf åtnjuta 100 Dr och i de öfriga
1) Derföre heter det ock i St.L., att Borgm. "sitta och döma", under det
Ilåd-män "med dem sitta" eller "närvara då dom fälles": lvgB. XIII, Rådst.B. III, VI;
likaledes att man aflägger sin ed "fore Fogaten ok Borgamestara", hvilka ock
före-stafla eden: RådstB. XXIX.
2) På Borgarelistorna heter det numera: suti proconsulibns N. N. et X. N.
3) Se t. ex. Kbr. till Stockholm af % 1589, Ordin, af 1557 § 4 m. fl.
4) Priv. af 1594 § 30.
5) KgB. XXII.
6) Se t. ex. Nils Stures bref till Arboga 1480 (Löhman a. st. s. 31), der Rådet
försäkrades om sin gamla lön, ncml. V2 af sakören jemte inkomst af "pyndara,
ba-stufwo oc höder.
7) Så erhöllo B. o. R. i Sthm 1543 "allt Framköp som faller i staden", samt
1563 förköpsrätt näst Kon. till alla främmande drycker. (Jmfr. Privil. för Nylödöse
af 1573 § 13.)
8) RRcgistr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
