Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 C. T. Odhner.
Emellertid kunde det icke fela, att ju stora olägenheter på
vissa ställen skulle blifva följden af dessa folkförsamlingar i massa:
i de större städerna kunde dervid icke undvikas de oordningar och
tumultuariska uppträden, som äro oskiljaktiga från sammanrafsade och
orepresenterade folkhopar, der alla anse sig lika berättigade att afgöra
frågan, men ingen erkänner sin skyldighet att granska och göra sig
redo för densamma. Det ligger derföre i sakens natur, att redan
tidigt försök skulle förekomma att genom ett fåtal bestämda och
ansvariga personer ersätta en larmande och oåtkomlig folkhop. En
sådan representation kan på sätt och vis anses ligga i de många
embetsmän, som ur Byamännens krets utsågos till Rådets biträde. Men
mera egentligt kan man anse fröna till en sådan ligga i den procedur,
som St.L. föreskrifver vid skottets upptagande. Då skulle nemligen
några män "aff Allmoganum tiltakas skuth att läggia" och "förskuth
lijka." Ur detta stadgande bildade sig enligt praxis i olika städer
olika organisationer, hvilka slutligen, på några ställen i samverkan
med andra förhållanden och stundom efter utländska förebilder, gifvit
upphof åt den inrättning, som numera i våra städer kallas de
Äl-stes Råd.
En dylik organisation uppstår snart af sig sjelf i hvarje kommun,
som utvecklar sig normalt, då befolkningen tillvexer och ärendena
mångfaldigas, då man finner olämpligheten och’ ofruktbarheten af de
ofvan skildrade oordnade sammankomsterna. Liksom all
representation förutsätter densamma en viss högre ståndpunkt och mer
utvecklad allmän-anda. Benämningen de Äldste (som för öfrigt ej
förekommer i våra städer förr ä.n kring medlet af 1600-talet) är, liksom så
mycket annat, hämtad från de Lübska städerna. I Lübeck nämnas
första gången 1265 de s. k. majores sive seniores vid Consulernas sida
i vissa vigtigare frågor, och förekomma sedan i Lübeck och andra
Nord-Tyska städer framgent under olika benämningar: jurati,
pru-dentes, discreti, de Wittigsten o. s. v. Dessa utskott af stadens
menighet voro från början tillfälliga och utgjordes egentligen af de
inflytelserikaste borgarne, som Rådet fann för godt att tillkalla för vissa ärenden.
Småningom stadgade sig praxis och framkallade bestämda grundsatser
och former för dessa utskotts verksamhet 1). "Vi kunna ej med
visshet uppgifva, om denna organisation blifvit under Medeltiden
efterbildad i någon Svensk stad: troligt nog är väl, att det skett i
Stockholm, åtminstone finner man 1494 Rådet sekunderadt af 24 gode män
11 Frensdorf! a. st. s. 200 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
