Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara svårare, än at de, med få undantag, tålde vid
dagsljuset. Vi vete väl, at mången fromsinnad ej lätt tål
vid tillämpning af ordet ”kyrko-” eller ”herdaminne” utom
der det skimrar i presterliga dygders glans, ehvad de
sedan må tänka vid skolminnet. Man vil sålunda hafva
det liktydigt med äreminne, men denna liktydighet har
inför Historien alltmer tett sig som tvetydighet, och man
har alltmer insett at ingen sol är utan sina fläckar, större
eller mindre, så ock ingen presterlig sol, alltså intet
herda- och skolminne häller, fattadt collectivt. Vi skulle
eljest blott inskränkt oss til matrikelupgifter och
framläggande af hufvudsakliga lefnadsdata under blundande
för mycket, stundom det mästa, som låge deremellan.
Men vorde då lefnadsbilden hel, såsom minnet enligt sitt
begrepp kräfver, der eljest en sådan bild kunde gifvas?
Eller, om vi taga til jämförelse barndoms- och
ungdomsminnet i en lefnadsbild, hvems det vara må, blir
densamma hel, om dragen ur samma minne eller minnen ej
vore i allo tilfredsställande och derför uteslötes, eller
förlorar bilden i sin helhet derpå, at äfven de dragen,
historisk sanning til pris, inflyta? Än mer: om de i en
och annan bild vore så många, at sjelfva föreställningen
om en förebild trängdes tilbaka, har det, med afseende
på de verkliga förebilderna, ingenting at betyda, hvad en
berömd författare anmärker, at en ädelsten glänser mer,
lagd i en låda af svart taft? Och åter: söker och erkännenr
man inga andra ”culturbilder”, än de, som endast bära
de ethiskt rena och oblandade dragen? Det vore nästan
at påstå, det hvarje tid skall hafva samma skaplynne,
och förneka, at hvar och en är et barn af sin tid, til
och med den, som i mycket är framom densamma. At
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
