5 (Uddevalla kyrko- och skolminne)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom något tilläggsord såsom Grinneröd, Risteröd, Norra,
Södra Ryr o. s. v. Den socken eller åtminstone kyrka,
som nu heter Ryr, är påtagligen den som i äldre tider
kallas Maggarioder. (Brusevitz menar den så nämnd til
skilnad från Röra på Oroust, hvilket dock ej behöfdes,
enär en åtskilnad från denna, just derigenom at hon
kallas Riodra, ej behöfde så betecknas, men väl til skilnad
från andra närmare liggande Rioder). Ett ovanligt namn;
ty personnamnet Magge, som förekom i Danmark, hörer
åtminstone icke til de bekanta i Bohus län. Mellertid
låge det språkenligt närmast at antaga, det en bonde
med detta namn från början egt eller rödjat den plats,
det hemman, som bar namnet Maggarioder och på hvilken
plats kyrka framdeles blef bygd. Wid den
omständigheten, at i redogörelsen för de båda visitationsresor, bisp
Eisten gjorde med en mellantid af tio år (1388. 1399),
nämnas alla kyrkor i Elfsyssel bägge gångerna, utom
Maggarioder, som blott nämnes den senare gången, lägge
vi ej vidare vigt, som skulle det innebära hennes tilkomst
af jämförelsevis yngre datum; ty det kan vara en ren
tilfällighet, at bispen ej besökt henne den förra gången och
hon derföre ej omnämnes. Antagas kan alltså, at Ryrs
kyrka varit jämnåldrig med Bäfve. Hon har visserligen,
äfven hon, några fordringar och dem ”gamla”, dock endast
ytterst få i jämförelse med Bäfve. Mellertid nämnas
dessa kyrkor tilsamman, när fråga är om bispens
nattläger och visitationslön af hvardera (cathedraticum):
Skredsvik, Högås, Herstad, Bäfve och Maggarioder. Hafva
de, eller åtminstone de tre sistnämnda, den tiden utgjort
ett och samma gäll som alltså haft en gemensam ”herre”?[1].

[1] Det är, i förbigående at nämna, en märkvärdig
vördnadsbetygelse, som fordom egnades presterna, at de framför andra kallas
herrar, och det behöfver derföre ej anses strida mot den mening,
hvilken uttalas i sångorden ”som herdar, ej som herrar”. Säkert
är, at detta bruk kommer historieforskaren til ogemen hjelp, ty
dessförutan skulle han ofta nog ha svårt at veta, huruvida han på
historiens blad hade at göra med en prest eller ej; men så snart
der står ”herr” framför namnet, vet han i de flesta fall at det är
en prest, och de förnämaste män, åtminstone af borgarklassen,
kunna upräknas, t. ex. i en vitneshandling, utan herrenamnet, som
icke en gång utelemnas vid den ringaste capellan. Det är, jämväl
blott i förbigående anmärkt, först då, ”när presterna varda bönder
och bönder allas vidunder”, som stenen i grönan dal faller. I de
norska länderna uttryckes dominus- eller herretiteln för medeltidens
prester med sira, tack vare deras fordomsberöring med England;
endast riddare nämndes ”Herrar”; och ända in i midten af
1700-talet kallas i offentliga acter gärna en prest ”herr”.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 18 18:06:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/uddevks/0020.html

		Uddevalla kyrko- och skolminne / 5 (1888) Author: Carl Wilhelm Skarstedt Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|