Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var — presterna; men den dryga gästning, desse voro
underkastade, gjorde, at dem tilläts af regeringen at idka
denna binäring”. Är denna uppgift grundad, så är klart
at den företrädesvis gällt om stadspresterna, och at
tiläfventyrs herr Jörgen alltså handlat directe på Lybeck
med vin. Den tvångslag torde då uphört at vara gällande,
som gjordes 100 år förut, 1491 (i sjelfva kung Johan II:s
stadfästelsebref, det äldsta kända, på stadens privilegier),
at ingen fick tappa vin utan särskild tillåtelse af
borgmästare och råd.
En annan upgift, som ej är utan sammanhang med
en åtminstone bland hans efterträdare, må här finna
plats. Sagdt är, at kyrkoherden Andreas Olsson i Bro,
samtidig med herr Jörgen, var gift med en ”Gädda från
Uddevalla”, en upgift, som möjligen blott är en förvexling
med herr Anders’ son, som vardt gift med en dotter
af Uddevalla pastorn Hans Gädda. Herr Mårten i Bro
dog 1594, och med hans enka vid namn Bente (Bengta)
gifte sig herr Anders til pastoratet der. Skäl är
emellertid för upgiften, at herr Anders och Benta hade en
dotter (förmodligen hans styfdotter), som dog 1597, och
de voro vid bispevisitatsen sörjande och i begrepp at
hemta liket från Uddevalla, der hon ”var at skola lära
sy” och der hon dog af den farliga sjukdomen som kallas
”blodsott”. Herr Y. Nielsen bifogar (sid. 535), at den
förra upgiften saknar icke interesse, sägande: Presten
har alltså sändt sin dotter til närmaste köpstad för at
der lära at sy, hvarmed näppeligen varit ment, at hon
skulle förvärfva den simpla färdigheten at sy
klädningsstycker, utan också blifva uplärd i den mera konstfärdiga
sömnad, som på den tid var i mod. Efter det nära
förhållande hvari presterna öfver hufvud stodo til sina
menigheter, måste det åter antagas, at sådana utlärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
