Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 Pastores.
1669 har han af Harald Stake fått sig beviljadt 1 lass
ved af hvart matlag, ”såsom vanligt af gammalt”. Året
derpå förtäljes i Consistorium om tvänne begrafningsmål,
det ena rörande Bäfve det andra Ryr. Så skrefs till
Prosten på Tjörn at om en Lars Carlsson i Bäfve skall
ransakas och tagas attest, så framt(!) hans brott icke
äro allmänt kända (notoria), och som han för sin stora
ogudaktighet samkat öfver sig bannlysning (då vore väl
hans brott notoria?), ty dömes ock hans begrafning,
enligt hvad Recessen förmår (ad tenorem Recessus), at han
ej må ligga i kyrka eller kyrkogård: hvilken dom skall
upläsas från predikstolen, allom til varnagel och
upväckelse, at de ej må som en åsna begrafne varda, Jer.
22, 19. ”Folket”, heter det vidare, ”måste vid slika
tillfällen allvarligen påminnas at de christtrognes hvilorum
är Guds åker, uti hvilken ingen måtte vetandes och
viljandes så ogräs”. Vi vete icke, huruvida det ordet om
åsnan här, såsom i Stockholm, utsträcktes så långt, at
hvar och en, som begrofs utan likpredikan, vore at anse
såsom sådan: en tolkning af stockholmspresterna, som
framdeles föranledde Carl XII til skarp motsägelse med
stark insinuation at det väl vore
likpredikningsbetalningen som utgjorde hufvudpunkten. Numera, sedan det
forna likpredikningsväsendet uphört, skulle följaktligen
de allrafleste anses begrafne ”som en åsna”. Men så
enväldig Carl XII var, så förmådde han icke öfvervinna
sagda öfverdrift. Visst är, at i den väl af Colstrup
utförda bannlysningen öfver nämnde Bäfveman ingick
uteslutandet af likpredikan och at detta den tiden af
anhöriga ansågs såsom den ingalunda minsta skymfligheten.
Det andra målet upstod med anledning af ett kyrkobuller
i Ryr, hvaröfver Colstrup beklagat sig hos Prosten
(Hårtviksson). Colstrup anmäler saken sålunda, at en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
