Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8. M. Elias Svensson Parnovius, lector i Götheborg
från 1686; Pastor i Uddevalla 1700, och der, såsom
”utnämnd theologie professor och domprost i Åbo”, död 1708.
Var gymnasist i Götheborg 1672. Student i
Upsala 1677 och året derpå inskrifven i nationen, vardt
nationens senior och Curator (hade ”curas nationales”)
1680. Magister hvar? Ej nämnd hos Lidén. Apologist
i Götheborg nyssnämnda år. Logices Lector 1686; rector
gymnasii 1687 och 1694. Lector i Historien och moralen
1698. När han vardt prestvigd känna vi ej mer, än at
han icke var det före 1694; synes alltså först blifvit det
för at mottaga Uddevalla pastorat.
Såsom student synes han, enligt uppgifter af
Warburg, varit något yfverboren. Vid ett gille 1680 inom
nationen hos Hartlinge (väl husvärdens namn?), då en
yngre landsman djärfdes föreslå en skål, som gick laget
rundt och kom til Parnovius, frågar denne, ”hvem henne
begynt”, och då besked gafs, svarar, at det vore hans
respect och honneur för nära at svara til den skålen,
efter han vore senior i landskapet. Sedan begynte han
en annan skål och så med händerna at bullra på bordet,
och så med fötterna, o. s. v. Deremot ansåg han det
icke vara sin ”respect” för nära at såsom kurator träda
in i proban hos E. Spongius (sedermera pastor i Ljungby),
der denne var insatt för hvarjehanda oljud och nattuptåg,
och deltog i oljudet der til förmån för den incarcererades
befrielse. (Spongius blef kurator 1685, en värdig
efterträdare alltså til Parnovius). Ej lofvande förespel til
goda församlingsherdar, men kanske de blifva det ändå,
ehuru historien icke antecknat något om någon deras
djupare sinnesändring. Emellertid säger I. Gothenius om
denne sin företrädare i lectoratet, at han varit ”en vänlig,
älskad och äfven för sin lärdom ansenlig man”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
