Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - a. Sogneprester eller pastorer, kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 Pastores.
på franska, hvartil han ock af kyrkolagen var fullt
berättigad. Uti en likpredikan öfver målaren J. H. Dieden,
den vi haft tilfälle se i handskrift, med Ruth. 1: 16. 17.
til utgångspunkt, framställer han utförligt sagan om
Kleobis och Biton, för at jämföra dermed den aflidnes
vackra förhållande. Huru fri och tolerant han öfver
hufvud var, kunde han naturligtvis ej samtycka til den
andeliga lekmannaverksamhet, som under hans tid äfven
här började låta förspörja sig. Sålunda, då i början af
1830 talet några ledamöter af Uddevalla borgerskap jämte
åtskilliga bönder från Bohuslän (särdeles i Forshälla) och
Elfsborgs ingingo til K. Majt med begäran, anförd af
f. d. landscontoristen J. H. Landén, för denne at få hålla
enskilta andaktsöfningar, afgaf han, som jämte ett par
prester til hördes derom, ett afstyrkande betänkande,
utan at dock gripa förföljande in. Rabe och consortes
hänvisade til Conventikelplakatets bestämningar, alltså ej
för främmande utan blott enskilt huslig andakt, ”varande
Landén likväl obetaget at i föreskrifven ordning söka bli
prest” (hvem hade väl kunnat betaga honom den
rättigheten?). Utslaget blef naturligt i enlighet med deras
theologiska betänkande. Derom mera på sitt ställe längre
fram. Om en af Rabes många adiunkter, ovisst hvilken,
går en tradition at för hans allvarliga predikan en del af
landtförsamlingen blifvit honom til förgripligheter gramse,
och at han efter en deras demonstration modigt upträdt
med en predikan, som föranledt utsagan, at det ”den
söndagen dundrade i Ryrs kyrka”; men hvad grund
traditionen har, måste lemnas. Deremot är det visst, at
Rabe sjelf måst pröfva ovilja af en del, som ej ville taga
det så noga med ”rättigheterna”; och särskildt är kändt
om en tysk musikant, at han ställde sig utanför prostens
fenster och spelade på sin giga, för at på detta sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
