Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Det mera directa herdaminnet - c. Tilfälligt anställda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bagge. Dalén. Sevelius. 235
betsbiträden, med hvilka han blef misnöjd, ehuru af andra
menniskor erkända för särdeles fromma män, af hvilka
ingen tid haft öfverflöd. Så ock med Sevelius, som kom
efter Lindstedt hit. Men redan året derpå (1747) klagar
Wahlborg öfver honom, at också han är sällan eller
aldrig hema, ”om i hemliga sammankomster”, säger
Wahlborg sig icke veta, men vil dock hafva det insinueradt;
nog af, han vil vara af med honom, ”hälst jag är
misnöjd med honom, och til undvikande af allt larm, så i
religionsmål, som äro mera nogräknade, än ögonstenen,
som” etc. Tydligtvis i sådana religionsmål, der någons
allvar är detsamma som salt i andras ögon. Sevelius
säger i sitt svar til domcapitlet sig intet annat lära, än
det, som i Guds heliga ord är grundadt, och inleder det
med Ordspr. 10: 26 samt tilfogar: ”gifve Gud, jag med
flere kunde säga med Paulo til våra åhörare: I ären
vårt prisbref m. m.” Många åhörare i Uddevalla hade
underskrifvit intyg om hans goda lära och upbygliga
lefverne och dermed om sin önskan at få bibehålla en
lärare, som tydligtvis fyllde en andelig lucka, den de,
med hvad rätt lemnas derhän, ansågo Wahlborg lemna
öppen. (År 1749 köpte W. enligt ett auctionsdocument
jämte en del andra böcker äfven ”En trogen själasörjares
hufvudråd”, 18 öre.) At Sevelius gjort sig stundom
skyldig til ovist nit, är en förutsättning, som det är trivialt
at erinra om, just emedan den kan göras om hvem det
vara må, hälst inför dem, som icke visa något nit alls,
och han torde mer än en gång erinrat sig detta ord af
Plautus, som låg. hans namnsignatur så nära: Solus
Nemo satis Sapit (ingen är ensam nog vis). Han dog
obefordrad 1750. Var gift med Helena Feuk; de vigdes
i Uddevalla den 13 September 1748, ”hemma hos herr
Uddén”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
