Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B. Det mera directa skolminnet - 2. Colleger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 Colleger.
Thure Richard Sallander, född i Svarteborg 1806,
regimentsskrifvareson. Til Upsala 1828. Prestvigd 1830.
Collega 10/12 1834. Yrkade 1837 at bli bibehållen vid
större lön; men staden hade indragit 50 Rdr banco, om
hvilka det gällde förr än han utnämndes (det var
kungens svar). Han har utgifvit Svensk interpunctionslära,
Uddev. 1839. Comminister i Tossene 1843. Död 1882.
Gift med J. L. Grönvall. En son Thure vice
hofrättscommissarie, på Hisingen.
Carl Göran Wallengren, född i Halmstad 1818,
guldsmedsson. Til Lund 1836. Vic. collega i Halmstad
1843, då han d. 8/11 blef Collega här; fast han hade til
medsökande en magister: A. A. Holmertz. Lär varit
prestvigd. Han och C. J. Johnsson vunno hos kungen
det indragna anslaget, som Sallander förgäfves sökt.
Dog 1846.
M. Caspar Johan Johnsson, född i Hvalinge 1821,
pastorsson. Magister i Lund och collega här 18643(4).
som ”bortrifvit” den famösa visan, på en vers när, har utan tvifvel
gjort Bohlins minne en reel tjenst; och hvad sedan blifvit
”fullständigadt ur minnet” kan, hnru troget det än möjligen skett,
omöjligen ha vitsord til bevisning. Derhos är vår oförgripliga mening,
at Visitator bordt kunna borttaga de bläckfläckar, som genom den
qvarstående versen och en del andra insinuationer ändå vidlåda
B:s i öfrigt så oförvitliga namn, alltså at han kunnat saklöst låta
reducera hela innehållet så at endast det kommit at qvarstå, om
hvilket säges, at ”dessemellan äro några anteckningar af sådant
värde, at det vore stor skada om de skulle försvinna för efterverlden”.
Ty nu mäåste det anses som en större skada, at mycket qvarstår,
som bordt för efterverlden försvinna. At detta senare ”borttages”,
torde både ur moralisk och, som vi tro, juridisk grund ej vara för
sent ännu. Fiat iustitia, pereat mundus, och til denna ”verld” höre
allt sådant som i obevakade ögonblick tilkommit af köttsligt nit
vore det mot än så köttsliga och verldsliga fenomener, verkliga
eller blott förmenta, måttadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
