Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. 20 Jan. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
UNGDOMSVÄ NNEN
DAGLIGT
BIBELSTUDIUM
Ämne: Johannes Döparens uppträdande.
Sönd. d. 20 jan. Mark. 1:1. Kristi
evangelium. Jämför början av detta evangelium
med början av Matiei, Lukas’ och
Johannes’ evangelium och giv akt på
olikheterna. Vad betyder orden: Jesu Kristi,
Guds Sons, evangelium? Vad innebär
evangelium?
Månd. d. 21 jan. Mark. 1: 2,3. Förutsagd.
Förelöparen bebådad liksom Messias själv.
Giv särskilt akt på innehållet i Mal. 3: 1.
Vad säger oss detta i ljuset av 2 Petr.
1: 21?
Tisd. d. 22 jan. Mark. 1: 4. Profetians
uppfyllelse. Genom predikan och
undervisning bereddes väg för Messias. Vad
menas med bättringens dop till syndernas
förlåtelse?
Onsd. d. 23 jan. Mark. 1:5. En
folkväckelse. I Matt. 3: 1-12 kunna vi se
grundtonen i Djparens predikan. Vilka voro
de mest bitydande medverkande orsakerna
till denna stora väckelse?
Torsd. d. 24 jan. Mark. 1: 6. En underlig
predikant. Johannes Dop arens hela person
vittnar om ett djupt allvar och en långt
driven självförsakelse. V Ika lärdomar
kunna vi hämta ur denna vers?
Fred. d. 25 jan. Mark. 1: 7.
Messiaspre-dikan. Vi tala om att predika Kristus.
Vad mena vi därmed? Hur predikade
Johannes Döparen?
Lörd. d. 26 jan. Mark. 1: 8. Tvenne
dö-pelser. Gör en återblick på veckans text.
Giv noga akt på, när, var och huru. Vad
betyder döpa med den Helige Ande?
Ämne: Jena dop och frestelse.
Sönd. d. 27 jan. Mark. 1: 9. Jesu dop.
Jesu dop av Johannes hade icke till
ändamål sinnesändring. Vad månde Jesu dop
då innebära? Se Matt. 3: 13—15.
Månd. d. 28 jan. Mark. 1: 10, 11. En
öppnad himmel. Jesus av Nasaret — Herren
av hirnnelen. Huru böra vi fatta a)
An-dins nedstigande, b) rösten från himmelen?
Tisd. d. 29 jan. Mark. 1: 12. I öknen. Märk
ensamhetens faror och platsen för Jesu
frestelse. Ju högre kallelse, ju större
frestelser. Huru beaktas väl detta i vår
strävan att komma högre upp i Guds
församling?
Onsd. d. 30 jan. Matt. 4: 2. / djup
förnedring. Jesus Guds utvalde och dock
utan bröd i 40 dagar. Vilken betydelse
kunna vi tänka oss, att Jesu fasta hade
för honom i hans frestelser?
Torsd. d. 31 jan. Matt. 4: 3—10. Jesu
frestelser. Jämför parallellställen hos Markus
och Lukas. Märk frestelsernas indelning
i tre klasser. Huru möter Jesus frestaren?
Fred. d. 1 febr. Matt. 3: 11. Mark. 1: 13.
Änglarna. Allena, dock icke allena i
öknen. Vilken tröst kunna vi hämta härav
för oss i vår kamp mot satan och ondskans
makter?
Lörd. d. 2 febr. Luk. 4:13. Segraren. Den
slutliga segern ej ännu avgjord. Vilken kunde
innebörden och avsikten vara med Jesu
frestelser? Sök upp de skriftställen, som
tala härom!
Ämne: Jesus i sin fädernestad.
Sönd. d. 3 febr. Mark. 1: 14. En kort
verksamhetstid. Morgon- och aftonrodnad flyta
samman över Döparens märkliga
verksamhetsliv. Vilka tankar väcker detta hos
dig?
Månd. d. 4 febr. Mark. 1: 15. Början av
Jesu verksamhet. Johannes predikade om
riket, Jesus likaså. Vilket och hurudant
rike syfta de till?
Tisd. d. 5 febr. Luk. 4: 16—19. o Predikan
om riket I. Märk noga innehållet i
texten. Vad säger oss just det, att Jesus ej
läste vidare i Jesajas 61?
Onsd. d. 6 febr. Luk. 4: 20—22. Predikan
om riket II. Beakta noga Jesu utläggning
av texten. Kunna vi av tillämpningen
sluta oss till karaktären av Jesu predikan
om riket?
Torsd. d. 7 febr. Luk. 4: 23,24. En av dem.
Utlänningen beundras mera än
landsmannen. Den långväga främlingen får större
anseende än grannen. Vari bottnar en
sådan värdesättning?
Fred. d. 8 febr. Luk. 4: 25—27. En
jämförelse. Med denna jämförelse rättfärdigar
Jesus sin uraktlåtenhet att efter folkets
önskan utföra underverk i Nasaret.
Vilken beaktansvärd lärdom i denna och
näst föregående text gav Jesus sina
åhörare?
Lörd. d. 9 febr. Luk. 4: 28-31. Människans
obeständighet. Nyss förundrade sig
åhörarna Nu äro de uppfyllda av vrede.
Varav denna hastiga förändring? Vilka
allmänna lärdomar kunna vi hämta av
Jesu erfarenheter i sin fädernestad?
S. M. F.
jäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
