- Project Runeberg -  Ungdomsvännen : illustrerad tidning för Svenska Missionsförbundets Ungdom / Årgång 22. 1918 /
98

(1918)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. 5 Maj - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

UNGD OMS VÄNNEN

i livet ha icke sin grund huvudsakligen i de så gött som uteslutande ljuvliga
erfarenheterna under de goda dagarna. De bestå däri, att man i Jesu efterföljd med
ett tacksamt sinne tar emot såväl den goda som den onda dagen och kommer ihåg,
att Herren gjort dem båda. »Olycka är lycka, motgång är medgång, när det leder
oss närmare det stora målet däruppe.»

Paulus var en glad natur. Detta var han framförallt därför, att Herren hade
bevisat honom, »den förnämste bland syndare» en sådan stor nåd. Men hans glädje
kom sig också därav, att han, såsom han skriver till de troende i Filippi, hade lärt
sig vara nöjd med de villkor, i vilka han var. Han kunde finna sig i ringhet såväl
som i överflöd. I alla förhållanden var han invigd, både att vara mätt och att hungra,
både att vara älskad och avskydd, både att vara förföljd och att vara uppburen och
aktad. Han tog den onda dagen med den goda och tackade Gud för allt.

Och detta är, vad vi behöva lära oss och komma ihåg, icke minst i
ungdomstiden. Kanske lever du nu i den i andlig mening goda dagen. Med Maria kan
du säga: »Min själ prisar Herren och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.» 1 ciitt
hjärta härskar friden. Och du, som förr var jäktad och orolig, har nu ro genom
tron på Kristus. Det är så naturligt, att du är glad och sjunger nu. Men det kan
komma onda dagar, dagar av frestelser och anfäktelser, av grusade förhoppningar,
av svåra besvikelser. Giv dig då icke utöver. Kasta ej tron och hoppet över bord.
Hav tro till Gud. Synes han dig långt borta, så var ändå förvissad, att han är dig
nära. Han ser dig. Han tänker på dig. Du är ju hans. Stilla dig och hoppas på
honom. Han skall i rätt tid förbyta mörkret i ljus, sorgen i glädje. »Det är på
ruinerna av våra förhoppningar och vår lycka, som Gud låter de hälsosamma
telningarna av livets träd uppväxa med den största kraften »

Och skulle den onda dagen vara en dag av yttre nöd, sjukdom, förluster och
varjehanda prövningar, så tag också den till godo. »De som törsta efter
självständighet måste dricka ur motgångens bägare.» Herren skall hjälpa på sitt sätt och
på sin väg, och du skall bliva luttrad och renad och kunna tacka Gud.

Så må vi då lära oss att taga den onda dagen såväl som den goda och se till
att vi ej bli lika de människor, som alltid knota och klaga på Gud under den onda
dagen men aldrig tacka honom under den goda.

Martin Westling.

ø """

Sjung nu, vårvind!

Sjung nu, vårvind, i de skumma snåren,
sjung om minnen, sjung om drömmar!
Låt mig känna, hur det strömmar
sval försoning i mitt sinne,
känna hur de gamla såren
läkas djupt därinne!

Sjung nu, vårvind, om det ljusa hoppet,
sjung om seger, sjung om vilja,
låt mig ur mitt väsen skilja
allt, som hindrar, hämmar!
Låt mig se att levnadsloppet
vårsol översvämmar!

Gustav Åström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:08:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/udv/1918/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free