- Project Runeberg -  Ungdomsvännen : illustrerad tidning för Svenska Missionsförbundets Ungdom / Årgång 22. 1918 /
117

(1918)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 20 Maj - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LJNGD OMS VÄNNEN

117

För Udv. Av doktor G• Palmaer.
II.

kasta en sista blick över den
väldiga trafiken vid Bank,geosssjälva
in i den och bege oss västerut. Vi
komma in på en gata, som
heter Poaltry, men som — det händer så
ofta i London —
byter om namn efter
att ha hetat så några
hundra meter, och
sedan kallas
Cheap-side. Det namnet
tyder på det gamla
ordet ceapian, att sälja.
Förr var här en
öppen marknadsplats,
nu är det en av
Londons dyrasle gator.
En liten affär i en
bottenvåning här kan
betinga en årlig hyra
av ända till 18,000 kr.

I Kings street
vända vi ner för att
komma till Guildhall,
rådhuset. Det är, som
komme, man in i
en annan värld. Det
jäktande, oroliga
London är försvunnet,
och dock är det blott
något hundratal
meter ifrån oss. Duvor
flyga kuttrande fram
och tillbaka. Är det
soligt — vilket kan
inträffa då och då även i London- kan
man tro sig förflyttad till de glada Piazza
di Marco i Venedig, om blott ej
byggnaderna vore så inträngda. Vi njuta dock
i fulla drag av den lilla öppna platsens
pittoreska grönska. För oss är Guildhall
mest känt genom de storpolitiska tal, som
därifrån ljudit över hela världen. Träda
vi in genom huvudingången, komma
vi omedelbart in i banketthallen, ett vac-

The Guildhall.

kert rum med höga, gotiska, målade
fönster. En vaktmästare, klädd i en högst
imponerande uniform med tillhörande »båthatt»,
går där fram och tillbaka med händerna på
ryggen. Han ser nästan ut, som om han
ägde det hela. Fråga
vi honom om
något, är han
emellertid synnerligen artig
och upplysande. »Vad
är det för väldiga
trägubbar, som stå
där borta i västra
änden av salen?»
»Gog och Magog,
i 14 fot och 6 tum
’ höga, skurna i trä av
■ kapten Richard
Saun-: ders 1708, först förda
j i Lörd Mayors
(borg-i mästarens) procession
; och sedan insatta
| här.» H. Fry,
London-{kännaren, säger, att
Ne äro gjorda för att
jjersätta ett par
tidi-Lfgare träbeläten, som
; varje år buros
omkring på Londons
ga-j[tor vid en karneval
för att »komma folk
att undra». Vad de
ursprungligen använts
till är emellertid ej
känt. Hawthorne
beskriver de nuvarande belätena som enorma
dockor för jättebarn att leka med.
Vaktmästaren upplyser oss också om att
salen rymmer 6,000 à 7,000 människor, och
att vid den här av Lörd Mayorn årligen
givna stora banketten 20 kockar sättas i
verksamhet att tillaga det bästa, England
känner i matväg, 14 sköldpaddor måste
ge sina liv för soppans skull, och 14 ton
kol åtgå för eldning. I banketthallen ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:08:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/udv/1918/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free