Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. 20 Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
UNGD OMS VÄNNEN
Innan en främling lämnar själva staden,
bör han likväl icke försumma att göra en
promenad utefter Stora Nygatan, som i
öster följer Vallgraven. Ingen yttre pomp
och ståt möter här ögat, ty den består
av äldre aristokratiska, enkelt byggda
boningshus från mitten av 1880-talet, men
gatan är så ovanligt tyst och fridfull, att
det förefaller en otänkbart, att den ligger
alldeles i närheten av det bullrande livet
i stadens centrum. En vacker
sommardag dröjer man gärna här en stund för
att i tankarna gå tillbaka till det äldre
Göteborg. Motsatta sidan av kanalen
begränsas av Trädgårdsföreningen med dess
lummiga grönska.
Fortsätta vi så vår vandring in på
Kungsportsavenyen, komma vi småningom
till Vasagatan, en gata med en mängd
skolor och andra kulturella institutioner.
Här hava vi Valands
konstutställningsbyggnad, Röhsska konstslöjdmuseet,
Chalmers’ tekniska läroanstalt, Göteborgs
Högskola, Göteborgs Högre Realläroverk,
Betlehemskyrkan (tillhörande Sv.
Missionsförbundet), Göteborgs Högre Samskola och
Göteborgs Stadsbibliotek, det senare
Högskolans, Musei och Vetenskaps- och
Vitterhetssamhällets förenade bibliotek.
Fortsätta vi Kungsportsavenyen i ända
utan att vika in på Vasagatan, komma vi
till en elegantare stadsdel. Till för några
år sedan lågo här de otillgängliga och
osäkra s. k. Götabergen, men genom
dyrbara sprängnings- och anläggningsarbeten
har man nu lyckats skapa en ultramodern
stadsdel med storslagna såväl enskilda som
offentliga byggnader. Bl. a. ligger här
den i romansk stil hållna Vasakyrkan.
Göteborgs kyrkor äro i allmänhet rätt
enkla. Endast ett par kunna sägas vara
monumentala, nämligen Oscar
Fredrikskyrkan och Masthuggskyrkan.
Några av de större parkanläggningarna
måste vi också se och välja då
Kungsparken, Trädgårdsföreningen och
Slottsparken. Den förstnämnda söder om
Vallgraven med sin 2 km. långa allé är
särskilt anmärkningsvärd.
Trädgårdsföreningen äger flera större växthus,
däribland ett palmhus, vilket på sin tid var
det största i Norden. Särskilt bekant är
Trädgårdsföreningens orchidéodling.
Slottsskogen i stadens sydöstra del är en
vidsträckt parkanläggning, vilken lämpar sig
utmärkt för olika former av friluftsliv.
Om sommaren kan man ströva omkring
i skog och mark eller behagligt sträcka
ut sig på någon mjuk gräsmatta och på
vintern finnas möjligheter för skid-,
kälk-och skridskoåkning.
Inom en snar framtid kommer Musei
zoologiska avdelning att flyttas till
Slottskogen. Den skall inrymmas i en större
byggnad, som för närvarande är under
arbete. Även idrottspark och botanisk
trädgård äro under planerande och komma
att ligga i närheten av Slottskogen.
Skaparen av Slottskogen är grosshandl. Aug.
Kobb, död 1901. Hans
porträttmedaljong, enkel och anspråkslös som han själv
var, finns inhuggen i en klippa i parken.
Huvudintresset vid ett besök i
Göteborg tilldrar sig likväl dess hamn, som
under normala förhållanden erbjuder ett
livligt skådespel. Massan av större och
mindre ångare, såväl svenska som
utländska, ligga inne på redden, andra åter
komma och gå. Arbetet med lastning
och lossning sker med brådskande fart,
och passagerare och arbetsfolk trängas
om varandra.
Göteborg är framför andra
donationernas stad. Genom fonder sådana som
Rehnströmska, Röhsska, Furstenbergska
och Lindbergska m. fi., vilka uppgå till
flera miljoner, har staden råd att kosta
på sig åtskilligt, som andra städer måste
neka sig. Nämnas må blott Konserthuset
med dess symfoniorkester, dirigerad av
Wilh. Stenhammar och Hjalmar Meissner.
Över Göteborgs flesta förstäder vilar
en dyster prägel, antagligen beroende på
den enformiga, intetsägande byggnadstyp,
vilken hittills varit förhärskande, de s. k.
landshövdinghusen. Denna stil är typisk
tör Göteborg och uppkom under den på
70-talet rådande bostadsbristen.
Bottenvåningen är av sten och de båda
övervåningarna av trä. Glädjande nog ha de
sista åren medfört en ändring till det
bättre. Genom kombination av den gamla
stilen med allmogestil har man fått fram
en gladare, mera hemtrevlig byggnadsform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
