Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 20 Aug. - George Williams. För Udv. Av fil. mag. Ester Nilsson. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
UNGD OMS VÄ NNEN
nu utgjordes av tvenne hotellrum, höllos
varje vecka under stor tillslutning
bibelstudium, bön och samtal, och från dessa
små sammankomster gingo deltagarna
ännu mera fasta i sitt beslut att »bära ren
flagg i sovrum, butik och varulager».
JDet var ej sällan, som någon ung man
beslutsamt gick över på Krrsti sida och slöt
sig till föreningen. Om än flera och flera
redskap tillkommo vid uppbyggandet av
K. F. U. M., kan det dock ej nekas, att
George Williams i alla fall var ett av
de allra lämpligaste. »Der var noget hos
den unge Månd, noget ubeskriveligt, som
utstraalade fra hans hele Væsen, noget i
hans Haandtryck, noget i hans hjertelige
Velkomsthilsen, noget i hans muntre Væsen,
noget i hans straalende Ansigt, som
uimod-staaeligt drog unge Mennesker till ham».
År 1845 fick föreningen sin första
avlönade sekreterare och missionär. Samma
år började de s. k. Exter
Hall-föreläs-ningarna. Namnet kom av den lokal,
där de höllos. Framstående talare höllo
en rad religiösa och vetenskapliga
föreläsningar, vilka blevo så omtyckta, att
dylika föreläsningar sedan höllos år från
år. Efter hand öppnades nya avdelningar
av K. F. U. M. såväl i huvudstaden som
i landsorten, och många framstående namn
knötos till föreningen. Ett sådant var
lörd Shaftesbury. En varm vänskap
uppstod småningom mellan George Williams
och lörd Shaftesbury, en man, som aldrig
tröttnade på att arbeta för mänsklighetens
bästa. När sedermera Storbrittaniens
föreningar sammanslöto sig till ett förbund,
blev han dess ordförande till sin död
1885, då George Williams blev hans
efterträdare.
År 1849 föreslog George Williams, att
föreningens bibliotek, läsrum och olika
kurser skulle mot en ringa avgift vara
tillgängliga även för icke-medlemmar.
Han ansåg, att man därigenom skulle
kunna nå ett större antal unga män än
genom att endast inbjuda dem till
religiösa möten. Efter mycket motstånd gick
förslaget igenom, och hans förmodande
visade sig äga sin riktighet.
Utställningsåret 1851 är ett märkesår
i K. F. U. M:s historia. Massor av män-
niskor samlades till London från alla delar
av världen. Det gav föreningen
anledning att göra utomordentliga
ansträngningar för att bringa människor inom
hörhåll för Guds ord. Många av de
återvändande utlänningarna togo också
idén till K. F. U. M. med sig hem, och
efter nämnda år uppstodo dylika föreningar
i olika länder.
I Paris hölls den första
världskonferensen år 1855. Det viktigaste vid denna
var antagandet av den s. k. pariserbasis,
som lyder: »De Kristliga Föreningarna
av Unga Män hava till ändamål att vara
ett föreningsband mellan sådana unga
män, som, betraktande Jesus Kristus
såsom sin Frälsare och Gud enligt den
Heliga Skrift, vilja i tro och vandel vara
hans lärjungar och gemensamt verka för
utbredande av sin Mästares rike bland
unga män.»
År 1878 bildades en gemensam kommitté
för alla de föreningar, som anslutit sig
till ovannämnda pariserbasis. Denna
internationella kommitté för
världsförbundet fick sitt säte i Genève. Och därmed
erhöll K. F. U. M. den karaktär den i
dag äger.
På samma gång som George Williams
var den drivande kraften i allt, som
rörde K. F. U. M., skötte han med stor
plikttrohet sin jordiska kallelse. 1863
avled Mr. Hitchcock, och affären övergick i
George Williams’ händer. Det var ingen
liten arbetsbörda, som nu pålades honom,
men med sin fasta tro på Guds ledning
i förening med energi och
affärsbegåvning lotsade han sig fram genom alla
svårigheter och förvaltade sitt pund så,
att han oaktat sin enastående frikostighet,
då det gällde nödens avhjälpande och
Guds rikes sak på jorden, vid sin död
ägde en ansenlig förmögenhet. Han
predikade icke blott kristendom för andra,
utan han levde också själv, som han lärde,
såväl i sitt hem som bland sina talrika
underlydande. Han hade ett lyckligt
familjeliv. Hustrun var dotter till hans
förre chef, Mr. Hitchcock. I religiöst och
filantropiskt arbete var hon lika ivrig som
mannen. För sitt storartade arbete i
människokärlekens tjänst blev George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
