Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Mot rotogräsen
- Underverket i skrivsanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mot rotogräsen.
Vi talade nyss om rotogräsen och stanna nu litet längre vid
dem. Våra värsta rotogräs äro kvickrot, hästhov och åkertistel.
Överharvning mot dem liksom mot fröogräsen hjälper icke mycket.
Det fordras minst rofruktsodling för att få bort dem och kanske
icke heller den förslår, utan att därtill behöves träda.
Hästhoven är treårig. Första året ser den ganska oskyldig
ut. Andra året sätter den frö, men detta är grobart blott en kort
tid av försommaren och fordrar dessutom en god och gynnsam
fuktighet för att gro, vadan vi icke riskera så mycket från det
hållet. Men samma år skjuter den ut fyra till åtta, ja, i
gynnsamma fall upp till tretton avkomlingar från roten.
Tredje året dör själva moderplantan, men då äro tvenne års
rotstocksavkomlingar i full förökelseverksamhet. Hästhoven är
svår att utrota, och ofta är det nödvändigt att träda fältet och
giva det upprepade bearbetningar.
Tisteln formerar sig ungefär på samma sätt.
Vad tistel och hästhov beträffar är fördelaktigt att låta en
barfota man eller gosse gå fram över den radsådda åkern med en
tistelstickare, som skär av rötterna långt ned. Det är icke så
tidsödande som man tror. Stickningen håller dessa ogräs i schack.
Vi utrota därmed icke tisteln, som fortplantar sig med djupare
rotskott, men vi plåga och hämma både den och hästhoven. Med
ihärdighet under flera år kan åtminstone hästhoven utrotas. Tisteln
är särskilt svår därför, att hans rötter löpa så djupt i jorden, att
de gå under det vanliga plogdjupet, medan hästhovens och
kvickrotens ligga mera grunt.
Mot kvickroten plöjes jorden mycket djupt och sedan harvas
ideligen. Då dör kvickroten och göder på samma gång fältet.
Underverket i skrivsanden.
Framför allt gäller det att gödsla.
Vi gjorde en resa över Jyllands slätter. Jorden var mager
sand, grödan stod klen och eländig överallt, men bäst det var
funno vi en grön fläck, alldeles som om vi kommit in i en annan
värld. Jag hoppade av, tog en handfull jord och visade den för
det sällskap, vars studieledare jag var. Det \ar bara sand
alldeles som den skrivsand vi förr använde i skolorna. Men
potatisblasten stod nästan manshög. Vi träffade ägaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 18:08:56 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ugglehult/0069.html
