Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En god individ av en god stam
- Foderplan
- Fodret
- Foderenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det kan emellertid hända, att avkomman ej blir lik mor,
utan någon av förfäderna, morfar eller farmor eller morfars far
eller farmors mor. Har jag härstamningsbevis för flera led, som
visa att kons fårfäder lämnat god avkastning, så äger jag större
säkerhet för att kalven skall bliva ett gott djur. Jag bör därför
helst använda åtminstone renrasiga tjurar med sådana bevis.
Foderplan.
Vidare bör som en grundlag för får ladugårdsskötsel gälla,
att vi skola uppgöra en foderplan, och detta rätt tidigt på hösten.
När vi fått in vår skörd, så göra vi en ordentlig beräkning
över hur långt den räcker, och därefter rätta vi djurantalet.
Vi väga ett lass säd för att få reda på hur mycket halm
vi ha, ett lass hö och ett lass rotfrukter. Därefter räkna vi
huru många lass vi köra in. Det är en lätt multiplikation att
sedan få reda på totalmängden. Denna divideras med det antal
foderdagar som erhålles, då det antal kreatur, som vi vilja
in-stalla, multipliceras med vinterfodringsdagarna, i allmänhet 240.
Fodret.
Foderämnena kunna indelas i smältbara och osmältbara. De
osmältbara ha väl ingen betydelse, tänker man. Jo, kon behöver
även dem. De reta hennes tuggning och salivavsöndring, de fylla
våmmen och göra det så möjligt för djurets inre organ att smälta
de smältbara ämnena.
De smältbara dela vi i två huvudgrupper: kvävehaltiga och
kvävefria. De kvävehaltiga innehålla äggvita, de kvävefria äro
kolhydrater och fett.
Av dessa ämnen är äggvitan viktigast som råmaterial till
mjölken. Kolhydrater och fett äro däremot mera att förlikna vid
bränslet under ångpannan vid maskindrift. I praktiken slösas
vanligen med dessa senare näringsmedel och sparas för mycket
av de förra till föga fromma för både produktionen och kassan.
Foderenheter.
Vi miita fodrets värde i foderenheter. Måttet, en foderenhet,
är praktiskt sett, såsom vi bönder räkna det, ett kilo blandat
kraftfoder: en tredjedel vetekli, en tredjedel havregröpe och en
tredjedel kakor. Mäta vi med detta mått andra foderämnen, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 18:08:56 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ugglehult/0110.html
