Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från lantbruksundervisningskommitén - Vilka skola äga och driva skolorna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
studera frågan och bereda sig själv möjlighet att på närmare håll
se de danska skolorna.
Enligt vad vi av herr Peterson erfarit hava inom kommittén
debatterats följande undervisningsformer:
Lantmannaskolor.
Lantbruksskolor (eller arbetsförmansskolor).
Småbrukareskolor.
Eöreläsningskurser av olika tid och omfång.
Spridda förläsningar ule i bygderna.
Vandringslärareverksamhet.
Studieresor.
Besöksgården.
Kurser i huslig ekonomi for lärarinnor.
Kurser i huslig ekonomi för allmänheten.
Lantbruksundervisning i folkskolor, samt
Undervisning i huslig ekonomi för flickor i skolåldern.
Vad undervisningen i lanthushållning och huslig ekonomi för
skolbarn beträffar hava de flesta kommittéledamöterna ansett skol»
barnsundervisningen ligga utom ramen för kommitténs arbete.
Däremot synes ordnandet av mellanudervisning, för ungdom
efter konfirmationsåldern av 15 —18 års ålder, i lanthushållning
med huslig ekonomi bliva föremål för kommitterades förslag.
Vilka skola äga och driva skolorna?
Vilka skola äga och ordna de fasta skolorna samt
besöksgårdarna nu och i framtiden? Den frågan kan, enligt herr P:g
mening, inverka såväl på skolekonomien som på
undervisningsväsendets intensivitet och resultat.
Vad nuvarande lantmannaskolor beträffar är det i allmänhet
landstingen med landstingsområdena och hushållningssällskapen
som genom sina skolstyrelser betraktas som ägare.
För lantbruksskolorna utövas i allmänhet målsmanskapet at
hushållningssällskapen genom valda styrelser.
I fråga om de småbrukareskolor i förening med kortare
kurser, som skulle med stöd av statsmedel upprättas, hava
riksdagsmotionärer antytt att de lämpligast böra förläggas på
mönstergårdar och att för ändamålet några mindre kronodomäner kunde
upplåtas, samt att till dessa kronodomäner även lantmannaskolorna
möjligen kunde förläggas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
