Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ugglehult som svenskt program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Den fjärde hörnstenen är familjeharmonien. Också den finnes
vid Ugglehult. Kvinnorna där ha varit lika kunniga, duktiga
och ordningsfulla som mannen. Det har rått en fullständig
samklang. Där denna saknas kommer man ingen vart, även om de
andra förutsättningarna finnas.
Men när vi nu fastställt, vad Ugglehult är och hur det
kommit till, så skulle vi vilja gå ett steg längre genom att spöija,
om icke byggnadsplanerna därifrån kunna ha något att lära oss i
fråga om själva det stora samhällsbygget. Detta är ju egentligen
ingenting annat än ett komplex av de många enskildas byggen,
och det kan för det stora hela bliva av den största betydelse,
vilken byggnadstypp man bestämmer sig för som den övervägande.
Vi ha i våra dagar fått ganska livlig erfarenhet av, att de gamla
byggnadsstilarna icke vilja skapa allmän tillfredställelse. Hur
skulle det månne taga sig ut, om vi rätt vidsträckt började bygga
efter Ugglehultssystem? Plats sakna vi icke, även om varenda
en av oss önskade ett litet Ugglehult. Våra oländigaste marker
kunna förvandlas till lustgårdar; därom har den gård vi skildrat
lämnat beviset. Vi kunna på den vägen skapa lycka och trevnad,
trygghet och välstånd åt alla.
Det vill synas som om flera av våra stora frågor nästan
skulle lösa sig själva på detta sätt. Emigrationsfrågan till exempel.
Vi ha genom utvandringen förlorat fjärdedelen av vårt svenska
folk, och våra statsmän och nationalekonomer grubbla mycket över,
huru denna olyckliga kraftavtappning skall kunna stoppas. Vi
undra, om icke Ugglehultssystemet lämpar sig bäst för att binda
den återstående delen av vårt folk kvar vid vårt land; ja, frågan
är, om det finnes något annat sätt, som i längden duger.
Vi hava drabbats av stora nationella olyckor, som jämte
utvandringen minskat vårt lands kraft. För hundra år sedan
förlorade vi Finland och belt nyss Norge. Med avseende på den
första förlusten skrev vår största skald, att vi borde se till att
vi finge det förlorade tillbaka i vårt eget land. Vi kunde, menade
ban, inom dess gränser erövra Finland åter. Och detta var icke
blott en vacker poetisk uttrycksform, utan bokstavligt sant samt
så långt ifrån överdrivet, att den väg Tegner utstakat inrymmer
möjlighet för oss att vinna ersättning även för Norge. Vi skulle
bara kämpa som man gör vid Ugglehult.
Vi ha vår stora försvarsfråga, som aldrig tycks bliva löst,
fast vi på detta område offrat så mycket av statens inkomster.
Hur Peterson i Ugglehult gör. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
