Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HISTORISK ÖVERSIKT - Ukrainas historia till 1800. Av Mychajlo Hrusjevskyj - 1. Det gamla ukrainska furstendömet till tatarinvasionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYCHAJLO HRUSJEVSKYJ: UKRAINAS HISTORIA TILL 1800
Frånvaron av geografiska gränser gjorde tidigt detta land till
en tummelplats för steppens horder, och dessa ständiga fejder,
som sögo folkets bästa krafter, hämmade den kulturella
utvecklingen. De närmaste grannarna voro krivitjer, dregovitjer,
radi-mitjer och vjatitjer, vilda stammar och urfäder till de nuvarande
vit- och storryssarna, som trängde allt längre österut och
koloniserade finska områden. Ännu värre hemsöktes landet av
pe-tjenegerna från Volga, och i deras spår kommo sedan magyarer
och polovtser.
De sparsamma upplysningar, som vi hava om det äldsta
samhällsskicket i Rus, företrädesvis av arabiska och grekiska
krönikörer, röja, att det stod jämförelsevis högt i fråga om
åkerbruk, boskapsskötsel, jakt och fiske och biskötsel (i skogarna)
Även smiden förekommo på denna tid. Öl och kvas bryggdes,
men vin var ännu rätt sällsynt. Husen voro av trä (eller lera),
ty stenbyggnader förekommo först senare. För sång och musik
tycktes folket ha fallenhet, liksom än i dag, och Nestor-krönikan
säger ju: »Rusi jest veseli piti» (för ryssarna är det en glädje att
dricka). Religionen var primitiv, och de manliga gudarna
(gudinnor funnos ickel), med Perun i spetsen, dyrkades vid floder
och i lundar.
Samhället hade sin grund i rod, familjen i vidsträckt
bemärkelse, en kommunistisk organisation i smått, något snarlik
syd-slavernas zadruga och längst bibehållen i Galizien och det
ungerska Ukraina. Ur rod utvecklade sig selo (byn) och obstjina (den
fria bondekommunen). Även städer anlades tidigt och blevo
centra, som uppsögo de mindre samhällena, t. ex. Tjernyhiv
i vjatitjernas land. Floderna blevo viktiga samfärdsleder, i
främsta rummet Dnjeper (Dniprö). Vägen till Bysans var känd
redan i det sjunde århundradet, och Kiev var en huvudstad i
drevljanernas område, redan innan de skandinaviska varjagerna
funnit vägen dit.
Det var emellertid först dessa varjager, Ruriks ättlingar, som
grundade den Kievska staten. Omkring år 1000 kan det Kievska
furstendömet sägas vara fullt utbildat. Dess egentlige grundare
var den förste varjagiske fursten Oleg, vilken genom
handelstraktater med Bysans utvidgade rikets maktsfär i söder. Olga, änkan
efter hans efterträdare Igor, lät döpa sig, men det var först under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
