Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HISTORISK ÖVERSIKT - Ukrainas politiska pånyttfödelse. Av Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALFRED JENSEN: UKRAINAS POLITISKA PÅNYTTFÖDELSE
forna tsardömet, tillsättandet av särskilda ukrainska ministrar
och egna tjänstemän i alla förvaltningsgrenar samt
upprättandet av en nationalmilis. Ämm var det sålunda icke tal om
någon skarp brytning med Ryssland.
Detta politiska program fick emellertid en kanske ödesdiger
socialistisk färgning genom ett universal av den 3 november 1917,
som uppställde mycket radikala krav: jordens utdelande gratis
åt bönderna, 8 timmars arbetsdag och statskontroll över
industrien i Ukraina. Kerenskij ställde sig icke absolut avvisande
mot detta program, men det är väl intet tvivel, att det i sin mån
förberedde jordmånen för den ryska bolsjevismen, i vilken
Ukraina har sin kanske farligaste fiende. Kerenskij höll emellertid
— med rätta — på enhetlighet i den ryska krigsledningen, men
måste foga sig i att Ukraina uppställde en egen nationalhär till
landets försvar. En blygsam början gjordes i denna riktning
genom upprättande av två ukrainska regementen, som fingo namn
efter de ukrainska nationalhjältarna Chmielnitskyj och
Polu-botok.
I början hade bolsjevikerna ingen framgång i Ukraina. Vid
en allmän ukrainsk kongress i Kiev den 17 nov. 1917 sökte de
genom allehanda valknep få övervikt för att genomdriva
»allryska» strävanden. Men av 2,500 ombud valdes endast 200
bolsjeviker, och dessa sökte i förtreten bilda ett eget parlament
i Charkov. Detta blev visserligen ett fiasko, men lidelserna voro
nu lössläppta. Skoropadskyj, den förste hetmanen i det nya
Ukraina, vilken i själva verket hade varit ett verktyg i de tyska
ockupationstruppernas händer, måste lämna sin post i december
1918; sympatierna för Tyskland svalnade betänkligt, i samma mån
som den tyska segerlyckan började svika, och de tyska
ockupationsmyndigheterna ingrepo egenmäktigt i landets förvaltning och
lade beslag på landets naturliga tillgångar. Det »röda»
skräckväldet blev allt värre i samband med upplösningen inom hären.
I Petrograd plundrades ukrainska bostäder efter Kerenskijs fall,
och till det bördiga Ukraina sökte sig norrifrån en massa
tvetydiga element, som utsögo landet och spredo bolsjevismens farliga
läror bland de okunniga, kommunistiskt lagda bönderna.
Inför dessa hotande utsikter beslöt den nya ukrainska
regeringen i Kiev den 22 nov. 1917 att proklamera den ukrainska
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
