- Project Runeberg -  Ukrainarna /
40

(1921) [MARC] With: Marcus Ehrenpreis, Mychajlo Hrusjevskyj, Serhij Jefremov, Alfred Jensen, Konstantin Losskyj, Stepan Rudnytskyj - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. LANDET - Ukrainas geografi. Av Stephan Rudnyckyj - 3. Jordbruket och andra näringskällor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II. LANDET

föreningar, som gemensamt dela vinsten (en million rubel om året
i början av 1900-talet). Dessa fiskare kömma huvudsakligen från
Poltava och Charkov och hava stora salterier i Azov och Kertj.
Däremot har flodfisket minskats betydligt, utom i lymanerna
(flodmynningarna). Handeln med kräftor, varpå Dnjeper är
mycket rik, ligger huvudsakligen i händerna på judiska exportörer.

Ännu sämre beställt är det med skogshushållningen. Skogarna
ha blivit alltmer skövlade, särskilt i det ryska Ukraina, och i de
Karpatiska skogstrakterna har det värdefulla råmaterialet fått
ruttna bort. Skogsindustrien, som ännu saknar en nationell
lagstiftning, sysselsätter en försvinnande ringa del av
befolkningen.

Åkerbruket, som sysselsätter nio tiondelar av det ukrainska
folket, är sålunda den ojämförligt viktigaste näringskällan, och
ehuru dess avkastning är mycket god tack vare den bördiga
svartjorden, står även detta ännu på en mycket låg nivå, särskilt
i de östra landsändarna. Den viktigaste orsaken till detta
missförhållande ligger i folkets okunnighet och slentrianmässiga
arbetsmetoder. Lantbruksmaskiner äro ännu nästan okända för
bönderna. Visserligen är den gamla primitiva träplogen numera ganska
sällsynt, och järnplogama ha mer och mer kommit i bruk, liksom
ock tröskmaskiner på de större hemmanen tack vare tyska
kolonisters föredömen. I alla fall står det ukrainska jordbruket högre
än det stor- och vitryska, och på senare tid ha de ukrainska
bönderna bildat kooperativa föreningar, t. ex. det östgaliziska »Silskyj
Hospodar», som har 90 filialer och 1,100 lokala grupper med 27,000
medlemmar.

En annan orsak till det sorgliga förhållandet ligger i de osunda
egendomsförhållandena. De främmande inkräktarna hade
utdelat jorden åt de högre klasserna och därigenom skapat ett stånd
av storgodsägare, som alltmer förryskades (i det galiziska
Ukraina uppgå storgodsen till 40,3 % av hela jorde;, i Poltava,
Charkov och andra guvernement till mer än 50 % och i Polesien ända
till 62 %). Detta sakförhållande har gjort, att den ukrainske
bonden dels nödgats söka sin utkomst i husindustrien, dels
tvungits att utvandra (till Kaukasien, Sibirien, Turkestan,
Brasilien, Argentina och Nordamerika). En bidragande
omständighet är slutligen det från Ryssland införda mir-systemet d. v. s.

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:09:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ukrainarna/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free