Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KULTUR - 1. Religion och högre bildningsväsen. Av Vlad. Zalozieckyj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iv. kultur
uppstod en kamp om det »riktiga» språket, vilken dock slutade
med det ukrainska skriftspråkets seger. Den västukrainska
renässansrörelsen grep alltmer omkring sig.
År 1873 grundades i Lemberg ett vetenskapligt institut,
som fick namn efter nationalskalden Sjevtjenko och blev en
samlingshärd för den moderna ukrainska vetenskapen. Forskningen
fick numera en verkligt vetenskaplig karaktär i modern mening.
För första gången blev det rika materialet undersökt med
vetenskaplig kritik och systematiskt ordnat. Sällskapets arbete
fördelades på olika sektioner: för litteratur och historia, etnografi,
arkeologi och naturvetenskap jämte matematik. Ett hedersrum
bland de många ukrainska forskarna (Drahomaniv, Franko,
Wowk, Sjuchevytj, Hnatiuk, Tomasjevskyj m. fi.) intager
professor Hrusjevskyj, vilkens vetenskapliga forskning har varit
starkt förknippad med Sjevtjenko-sällskapets verksamhet. Men
hans betydelse sträcker sig långt därutöver och omfattar hela
landet och folket. Den ukrainska upplysningsperiodens romantik
Eick genom honom en fast vetenskaplig grundval. Vid Lembergs
universitet finnas numera ock lärostolar för Ukrainas historia,
litteratur, geografi och rättshistoria.
Även till det ryska Ukraina sträckte sig denna vetenskapliga
pånyttfödelse. I Kiev grundades ett geografiskt institut, och
1882 begynte den historisk-litterära månadsskriften »Kievskaja
Starina». Av Sjevtjenko-sällskapet i Lemberg grundades en
filial i Kiev med tidskriften »Literaturno-naukovyj vistnyk».
Genom det storryska rikets störtande ha utsikterna för den
nationella kulturens höjande i Ukraina en smula ljusnat.
Centrum för detta nya uppsving blev Kiev, där ett folkuniversitet
upprättades den 18 oktober 1917 vid sidan av det gamla
Vladi-mirska universitet under ledning av docenten Sviencickyj från
Lemberg. Det fick inom ett par veckor mer än tusen åhörare.
Efter ett år förvandlades denna folkhögskola till ett verkligt
universitet, som högtidligt öppnades den 8 okt. 1918 av hetmanen
Skoropadskyj. Det består av fyra fakulteter efter mönster av
västeuropeiska universitet och har redan haft 2,000 studerande.
Av Hrusjevskyj, Krymskyj och Wowk lades grunden till en
vetenskapsakademi i Kiev, och den 23 aug. 1918 begynte
förarbetena för ett nationalbibliotek.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
