Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. DEN VÄRLDSPOLITISKA STÄLLNINGEN - Ukraina i det förflutna, dess nutid och framtid. Av K. Losskyj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. LOSSKYj: UKRAINAS FÖRFLUTNA, NUTID OCH FRAMTID
På samma sätt gingo polackerna tillväga i Galizien, där de
gynnades av den österrikiska regeringen, ty ukrainarna eller
»rutenerna» i detta land betraktades som en del av det polska
folket och förlorade även här sin etnografiska självständighet.
Men trots alla dessa fientliga ansträngningar existerade det
ukrainska folket ändå. Det blev varken polskt eller ryskt, och
så fort en möjlighet yppades att erinra världen om sin
existens, begagnade sig ukrainarna därav.
När genom den ryska revolutionen de olika nationaliteterna
fingo tillfälle att framlägga sina önskningar och krav, voro
ukrainarna bland de första, som framkommo med yrkanden på
autonomi. Men den provisoriska ryska regeringen, som hade gått
i den gamla regeringens skola, förstod icke sin uppgift, utan sökte
med alla medel kväva de olika nationaliteternas strävanden,
särskilt den ukrainska nationens, ehuru dess önskemål voro så
blygsamma som möjligt: autonomi i inre angelägenheter och
egna folkskolor. Rysslands suveränitet respekterades, liksom
ock dess enhetliga representation gentemot utlandet och
ryskans ställning som det officiella statsspråket.
Efter en ihärdig kamp utverkade man äntligen av den ryska
provisoriska regeringen, att det ukrainska språket infördes i de
lägre klasserna, varemot ryskan lästes först på det tredje året
vid gymnasierna som ett särskilt undervisningsämne. Dessutom
erkändes Ukrainas generalsekretariat såsom ett administrativt
organ, men utan några autonoma rättigheter.
Dessa eftergifter voro i själva verket så obetydliga, att det
ukrainska samhället, som redan länge hade omfattat de
moskovitiska framstegsvännernas liberala idéer, såg sig nödsakat att
uppställa frågan: Är det utslutande på grund av det ryska
tsardömets politik som Ukraina under loppet av 250 år har varit
offer för dess förföljelse? Ligga icke orsakerna därtill djupare,
nämligen i nationella skiljaktigheter mellan det ukrainska och det
ryska folket, vilka äro så väsentliga, att en modus vivendi icke
är möjlig utan att det ena folket får övertag över det andra,
varemot en likställighet icke kan ernås på annat sätt än att de
båda folken gå var sin väg? På dessa frågor gåvo fakta jakande
svar. Men det var icke det ukrainska folket, som lade fjättrar på
detta samgående, ty det krävde endast minimala mänskliga rät-
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
