Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hildur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 78 HASSE 2.
dens alla bättre gårdar. Pojkarna och
småflickorna, som trängdes i porten, lämnade honom plats
och slöto sedan troget upp bakom honom på
vandringen till nästa gård.
När Franke försvunnit genom porten, blev det
tyst i huset, så besvärande tyst som det alltid
blir efter ett oväsen, som plötsligt stannar av.
Fönstren stängdes, det var bara Svenssons dörr,
som stod evigt öppen och genom den kunde man,
om man lyssnade riktigt noga, få höra en späd
liten flickröst, som utan sammanhang i orden
sjöng en egen visa till positivets sista melodi.
Det var lilla Hildur, som satt uppkrupen i soffan
i köket och sjöng för sig själv. I hennes lilla bleka
ansikte, där det svarta håret hängde rakt och
stripigt över pannan, lyste hennes mörka vackra
ögon mot något, som låg långt utom den trånga
gården. Hon satt alldeles stilla och sjöng för sig
själv som barn bruka göra och utan att hon visste
det, blev hennes sång med sina rena, klara toner,
en vacker musik jämförd med det positivet förmått
att ge.
Fru Svensson vände sig om där hon stod vid
spiseln, såg på flickan och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
