Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröken Engdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOÖ HASSE Z.
— Ja, hade jag inte fröken Engdahl, så vet jag
inte vad jag skulle ta mig till.
Så utmärkt var fröken Engdahl, och då alla
sprungo från sina sysslor för att höra vad som
stod på uppe hos friherrinnan, satt hon ensam
kvar vid sitt arbete, sin evigt surrande maskin.
Revisor Lodin kom nedför trappan och stannade
på avsatsen till gården. Han hörde maskinen som
surrade under det jämna trampet, så gjorde han
en ful grimas och så knöt han näven upp mot
fönstret allt under det han mumlade: — Satans
käring! Du sår din sådd och bärgar din skörd.
Han hötte med näven och så gick han vidare, ut
på gatan.
Revisor Lodin hade sin egen mening om fröken
Engdahl. Han var en skrockfull och vidskeplig
gammal herre och för honom hade det blivit en
fix idé att allt ont som hände i huset kom från
den gamla linnesömmerskan. Hon var den gamla
häxan, som kom med alla olyckor, sjukdom, död
och elände.
— Syr skjortor, hon, sade han, hon syr
svepningar, det är vad hon gör. Kör henne ur huset
och här blir frid igen. Han spottade tre gånger
framför sig, då han mötte henne på gården eller i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
