Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I snön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hörde honom. Att vara död var ändå inte
detsamma som att vara helt borta. Just nu var han
alldeles säkert hos dem. Ulf kände en lisa vid
den tanken att så länge han mindes fadern var
han heller icke död.
Ju längre dagen led, ju tydligare och klarare
såg Ulf fadern och kände hans närhet. På
eftermiddagen blev han ensam. Modern gick ut för att
ordna med begravningen. Och nu var det som om
fadern kom honom ännu närmare. Han såg hans
resliga gestalt, där han rörde sig i rummen. Varför
var han alltid så allvarlig? Varför skrattade han
aldrig och varför log han så sällan — kanske bara
någon gång åt Ulf. Visste han att han snart skulle
lämna dem —
På kvällen började snön åter att falla, men det
var inte som på morgonen. Nu var det hemskt
och kallt. Om det ändå snart bleve dager och ljust.
Lyktorna tändes där nere på gatan. Det stod
som en vit rök kring det gula ljuset. Och i
huset mittemot hade man dragit ned gardinerna.
Ulf och modern sutto länge uppe. Det var som
de hade svårt att skiljas, att lämna varandra denna
kväll. Från gatan hörde de ibland det dova bullret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
