Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Det var icke utan att han rest till Stockholm
med hemligt hopp om att äfven der få visa prof på
sin styrka och vighet, och han hade alls intet begrepp
om att detta kunde vålla honom något obehag, ty i
hans hemort hyllade polisen den försigtiga regeln att
hålla sig på aktningsvärdt afstånd från alla uppträ-
den, der den riskerade att blifva genombultad.
Detta är ganska vanligt i landsorten, och i
många afseenden har denna passivitet sina fördelar
icke allenast för polistjenstemännen sjelfva, utan
äfven för den del af ungdomen, hvilkas framtid så
lätt förstöres af en kollision med lagskipningen.
Det är verkligen till ingen nytta för ett folks
krigiska anda att polisen blandar sig i och söker af-
styra den minsta tvist, om det så blott är tvenne
pojkar, som råka i lufven på hvarandra.
Efter smedgesällens fåfänga försök att etablera
slagsmål sökte Anna att gifva samtalet en annan
rigtning och vände sig derföre till deras gäst med
frågan:
— Har herrn sett kungen?
— Många gånger, mamsell Jernberg, — svarade
den tillfrågade och tilläde tyst: — Jag ser honom
dagligen i spegeln.
— Han är en mycket vacker karl, säger man.
— Det kommer an på hur man tar det, — sva-
rade kung Carl förlägen.
Det var vatten på Hammarstedts qvarn.
Att betvifla det konungen var landets vackraste
karl var i hans ögon en majestätsförbrytelse, hvilken
han ansåg det för sin pligt som hederlig karl att
beifra.
— Inga slingerbultar, herre, — sade han barskt.
— Kungen är den vackraste karlen i hela Sveriges
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
