Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
— Tack, broder Frisk! — svarade Jernberg och
tog en cigarr.
Kungen upptog elddon, så kallade cigarrtändare,
och de båda herrarne tände sina cigarrer.
— Hvar är den tobaken ifrån? — frågade
smeden.
—• Det vet jag icke, — svarade kungen, —
kanske är den från Småköping
— Det tror jag icke, — sade smeden omiss-
tänksamt, — men alldeles omöjligt är det ju icke.
Hans okonstlade rättframhet roade kungen, som
nästan ångrade att han så smått drifvit en smula med
den goda dannemannen.
Denne drog med synligt välbehag några drag
ur den fina cigarren, pustade röken dels ut genom
näsan, dels i blåa ringlar upp i luften, lät derefter
sina blickar forskande hvila några sekunder på kun-
gens ansigte och frågade:
— Kan jag lita på dig, broder Frisk?
-— Ja, vid gud, det kan ni, farbror Jernberg! —
svarade kungen och skakade den gamles hand.
— Jag har aldrig sett dig förr än i dag och
dock förefaller det mig att vi äro gamla bekanta.
Din öppna blick inger förtroende och jag vill skänka
dig det.
— Tack, farbror!
— Jag är viss på att du icke skall missbruka
det . . .
■— Var lugn, farbror!
— Dt med språket då. Jag har märkt att min
hustru såvälsom min dotter också fattat förtroende
för dig, och derföre vill jag bedja dig att, sedan jag
och Janne Hammarstedt aflägsnat oss, tala förstånd
med de båda fruntimren.
— Det talar jag alltid, farbror! — inföll kungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
