- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
26

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begripa, när ni blir äldre, och ni skall alltid längta
tillbaka!

Men jag undrar verkligen om jag längtar tillbaka
till vår idyll vid Örgryteån. Nej det gör jag icke. Jag
minns dagar av förtvivlan och brist på självtillit, pengar
och mat. Jag minns oändligt trista och smällkalla
vinterdagar, när rutorna voro täckta av frost — ty
innanfönster funnos icke och väggarna bestodo mest
av glasdörrar och fönster. En kamrat låg i
lunginflammation. Olle Nelson och jag hade varit ute på en nattlig
expedition för att skaffa ved, ty det fanns gott om
staket i Örgryte. Vi hade eldat så att järnspisen lyste
farligt glödröd och placerat kamraten med sängfoten
närmast värmekällan, ty är man bara varm om fotterna,
fryser man inte, sägs det. Men ur hans mun stod
andedräkten vit och han skakade av köld under sitt
usla täcke. Ingen mat hade vi, ty krediten i
mjölkmagasinet var slut och vi levde av öl, som vi fingo
hämta på grund av vår vänskap med flickan i butiken.
Då räddades vi av en hygglig smedshustru som bodde
på samma område och anade vår misär. Hon kokade
en väldig järngryta full av potatis och skänkte oss.
Jag underlät aldrig att hälsa på henne vid mina besök
i Göteborg sedermera under de år hon ännu levde.

Men om vår Örgryteidyll har jag skrivit utförligt i
en berättelse som jag kallat Smokingen, ett plagg
som renderade oss sjuttiofem öre hos farbror, ty i
pantlånekretsar kände man på den tiden icke till
raffinemang i klädedräkt — eller berodde det måhända
på att smokingen var Europas kortaste och sydd av
en bondskräddare i Ingatorp i Småland. Den såg ut
som en väst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free