- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
40

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tecknade. Helst höll jag till långt uppe på Söder, där
de gamla kåkarna och gårdsidyllerna tilltalade min
fantasi och de små kaféernas gäster gärna sutto
modell och betraktade mig som kamrat. Eller nere i
Stadsgården, där vinscharnas slammer, ångvisslornas
tjut och de glada schåarna inbjödo till arbete. Eller
fiskhamnen, där det luktade hav och fiskråk och
måsarna levde ungefär som jag — fast det är ju
överdrift. Så bevingad var jag vid Gud inte och stundom
lyckades jag ju sälja en bit.

Så småningom blev jag bekant med andra artister
och var ofta gäst på A. K. — den gamla
akademiklubben, där jag fann goda kamrater, Ecke Hedberg,
Wilhelm Smith, Alfred Bergström och andra. Länge
var mitt stamlokus Källaren Flaggen, som låg
ungefär där Dramatiska teatern nu prålar. Flaggen var en
högst gemytlig krog, där maten var billig och
tobaksröken höljde allt i smickrande och mystisk halvdager
och ett och annat slagsmål eller vanlig utkastning
förgyllde tillvaron. Den pittoreske stadsdel som nu
kallas Strandvägsområdet, var underbar att studera.
Ni må tro att där såg icke alls ut som nu. Palatsernas
tid var ännu icke kommen och man fick akta sig för
kullersten och mörka kvällar.

En kort tid kinesade jag hos vissångaren Lars
Bondeson, som tillsammans med en dvärg uppträdde på
någon varieté. Åtminstone bodde dessa båda herrar
tillsammans. Dvärgen var en tragisk figur, särskilt när
han var berusad. Då grät han över sitt öde och
förbannade tillvaron, som icke låtit honom födas till jätte
i stället. Han hade kunnat förtjäna lika mycket pengar
i den formen. Men han medgav att han på ett sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:10:26 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free