- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
60

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

färg som andra, om de eljest äro hyggligt folk, eller
därför att de på något sätt överträffa oss i kunskaper
och skicklighet. Jag minns hur jag grät av rörelse
då denne jude, som var polack och gammaltroende,
varje morgon tog fram sin lilla bönbok, fäste den på
pannan och lindade remmarna om sig efter den
uråldriga ritualen. Min mor påpekade hur mycket bättre
han var än vår kyrkoherde, som ofta låg full i
dikena om vardagarna men på söndagarna stod på
predikstolen och skrek så att käringarna lipade och
bönderna darrade.

Hugo Vallentin hade skrivit en artikel i Daily
Cronicle, vars korrespondent han var. Dess innehåll väckte
en storm av ovilja mot honom, han blev kallad
landsförrädare och utsatt för allvarlig förföljelse i pressen.
Han hotades med stryk och blev verkligen överfallen
en gång, fast folk kom till och räddade honom. Många
gånger följde jag honom hem om kvällarna, särskilt
efter sammanträdena i Publicistklubben, där jag på
hans förslag blivit medlem. Jag minns hur jag i
ungdomlig indignation gick och längtade efter att få piska
upp en eventuell våldsman. Vallentin var fysiskt klen
och jag var på den tiden ganska stridslysten. Men
lyckligtvis fick jag icke tillfälle att använda mina
småländska nävar till hans försvar.

Jag fick anonyma brev med hotelser att också få
stryk, om jag icke genast lämnade Söndags-Nisse. Jag
var ju svensk och det var förräderi av mig att arbeta
tillsammans med en jude.

Bättre blev det icke efter två så kallade historiska
teckningar, som jag gjorde i tidningen. Den ena
föreställde Gustav II Adolf borstande tänderna i sitt tält

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:10:26 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free