Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Skrock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jorden. Jag var mycket mörkrädd då jag var barn, men
före mitt tolfte år hade jag övervunnit det obehaget
och stannade alltid i stället för att springa, då något
överraskande och skrämmande hände.
Men långt hemifrån mitt i djupa skogen låg Malenas
stuga, och omkring den lågo faror på lur. På vägen
till och från skolan måste jag passera den och såg
rackartyg i var buske, ty Malena hade varit en riktig
häxa. Jag hade ju lovat att icke vara rädd och att
icke springa och jag höll ord, gick kanske
långsammare än vanligt, men hjärtat dunkade innanför min
mollskinnsväst och det kändes kallt i hårrötterna.
Blåste det då till på köpet, hördes ett ljud som gick
genom märg och ben, skar i öronen och stack i själen.
Det lät som mä-ä-ä-ä! långt utdraget och hemskt
klagande. Man sade att det var Malenas bock som skrek,
men både Malena och bocken voro ju döda för många,
många år sedan. En höstmorgon blåste det full storm,
furorna vajade och susade och plötsligt kom skriket
och jag stannade och stod stilla som en sten.
Kallsvetten pärlade på min panna och jag kände mig feg,
feg, det uslaste en pojke kan vara, men bemannade
mig och gick rakt in i skogen mot ljudet. Det var
ännu icke riktigt ljust, men i den börjande dagningen
upptäckte jag orsaken till skriket. En jättefura med
rotvalvet på sned lutade sig mot en annan jättefura
och två kådiga grenar gnedo mot varandra i blåsten.
Det var som harts på stråke, det var som att spela
bakom stallet på en jättefiol. Och det ljudet hade
gamla gummor hört ända från sin barndom och
gamla karlar hade sprungit för livet när det skar
genom luften. Ni kan tro att jag kände mig som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
