Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Skytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säger bara det, att jag vill slå vad med skollärarn,
att om han lägger hatten bakom stenen och skjuter,
så ska de tre hjärthaglen sitta i hattkullen, fast stenen
är emellan. Ska vi slå vad?
— Slå vad gör jag inte, försäkrade skollärarn, men
det Österman säger, strider mot naturläran.
— Vill skollärarn riskera sin hatt?
— Jaha, om jag så ägde tio hattar!
— Ta hit hatten!
Och skollärarn lämnade hatten till Österman, som
högtidligt satte den ovanpå sin egen mössa.
— Nu, folk, ska ni få si! Vet ni hur långt ett
vanligt harhåll är? Jaha, tretti eller fyrti steg! Men jag
känner till farsgubbens bössa och jag svär och
bedyrar, att på hundrafemti steg skall skollärarn sätta
hjärthaglena i hatten fast den ligger bakom stenen —
om han kan sikta rätt förståss!
Skollärarn skrattade överlägset. Lite dragen var han
väl också.
— Alltså mäter vi opp hundrafemti steg, följ med
nu, folk!
De hundrafemtio stegen mättes upp.
— Nu går jag och lägger hatten bakom stenen och
sen skjuter skollärarn! Men håll rätt på stenen!
Och Österman stegade i väg med skollärarns hatt.
Men den rackarns Österman hade en fyratumsspik i
fickan, och under sin vandring fram till stenen stack
han tre hål med spiken i skollärarns fina hatt, som
var köpt i Norrtälje och hade kostat åtta kronor. Ty
den var av äkta velur.
Sedan sköt skollärarn efter att ha tagit noga sikte
på stenen. Och si! De tre hjärthaglen hade träffat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
