Ur mina memoarer och annat / 194 (1946) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - AGNARNA OCH VETET - Djingis-Kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man icke kan trivas i ett sådant landskap som det,
där hon lämnades. Hon såg en flik av gölen, och
såg ut över vårt hemlands skogar, som brunno under
solen. Omkring sin gungstol hade hon ringblommor
och lavendel och rödbrutala pioner och förgätmigejer.
Hon snusade och läste Fäderneslandet och
plötsligt — — —


Hon stelnade till och hennes själ fylldes av fasa.
Ty grinden var öppen, och in på gården tågar
baronens stora tjur, den fruktade och effektive
Djingis-Kan, av godsets underlydande kallad Käng-Gusten.
Denne potentat var tydligen på dåligt humör. Han
betade förstrött och ryckte upp några grässtrån då
och då, men plötsligt upphävde han ett vrål, som icke
var av denna världen.

Mor Britt-Maja satt alldeles förstenad, lam och
eländig i sin gungstol. Hennes ögonvitor förstorades
och hon blev en bild av fasan själv!

Käng-Gusten skubbade sig mot ett körsbärsträd och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>