- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
258

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - AGNARNA OCH VETET - Målare Petterson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Nu kokar kaffet, sade Vågberg.

— Hit me’t, ropade Petterson. Aprapå om kaffe,
såg ni Jan Erik Blomkvist på auktion? Han hade
fått sig ett par rediga kaskar tidigt på morron, så
han gick ner och satte sig till rors i Västernäsarns
skuta, som låg både för ankar och dragg, och där
somnade han. Västernäsarn blev rädd att han skulle
smörja ner henne och gick och tog Jan Erik på
armarna och bar honom i land och slängde honom i
gräset. Då vaknade han och vi frågade: — Var har
du varit, Jan Erik? — Å, jag har bara varit ute och
seglat ett slag!

Då var jag nyktrare, eller hur, Engström? Men det
var om mina bröder jag skulle berätta en paschasa!
Jo, de hade inte träffats på fjorton år och möttes
händelsevis i Visby. Var det inte märkvärdigt, när
de kom dit med olika fartyg. Pengar hade de
förtjänt som gräs bägge två. Karl Fredrik hade fyratusen
riksdaler och Sven Petter tretusen riksdaler och de
hade tänkt stanna hemma, för de var trötta på sjön.
Och man kan tänka sig att det blev festligt, när
de råkades och började berätta sina äventyr. Karl
Fredrik hade varit gift en halv månad med en änka,
som hade en krog i Palermo. Sen rymde han för
hon söp och klöstes. Och Sven Petter hade varit gift
i San Francisco ett halvt år med en schana, som hade
sjömanshotell och där blev också skilsmässa och
rymning. Så nog kände de båda till livet! Och nu skulle
de festa litet, innan de reste hem till Norrtälje för
att hälsa på gubben och gumman, för de levde på den
tiden — ge mej si, det är väl fyrtiofem år sen.
Kan Engström tänka sej! På tre veckor var pengarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:10:26 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free