Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen. - XI. Sadling, betsling, selning och anspänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. XI. Sadliiig, betsling, selning och auspäiming.
bladet. Medelst övre lokremmens upp- eller
nedflyttning avpassas längden av lokan så, att den vid
dragning trycker varken mot mankammen eller
mot strupen. Bröstans mankläder avpassas så, att
densamma kommer att ligga mitt över hästens
bröst, varken så högt, att den skaver mot halsen,
eller så lågt, att hästens bogrörelser härigenom
hindras. Bukgjorden tillspännes löst, på det att
den må kunna, då hästen förhålles, lägga sig
mot armbågarna; språng-(däckel-)gjorden däremot
spännes hårt, på det att däckeln ej må rubbas
ur sitt läge. Hindertyget bör lindrigt ligga an
mot hästens lår och medelst strassremmarna
spännas så högt, att det med sin överkant kommer
att ligga ungefär en tvärhand nedom
bärbensknö-larna. Alla stroppar inträdas i för dem avsedda
slejfer.
På häst, som bär sele med däckel, bör filten
läggas hopvikt under däckeln.
An spänning.
2j)s Vid anspänningen bör kusken gå till väga med
lugn och försiktighet samt oavbrutet hava sin
uppmärksamhet fästad på hästarna, så att han, om
dessa av en eller annan anledning skulle bliva
skrämda, genast kan förekomma oordningar.
För att spännets dragförmåga på bästa sätt
skall kunna tillgodogöras är en riktig och
ändamålsenlig anspänning av största vikt, och
iakttages med anledning härav, att man genom
dragig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
