- Project Runeberg -  Under fredsbanéret /
24

(1916) [MARC] Author: J. L. Saxon With: Emil Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - II. Den tredje kom icke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

SAXON: UNDER ERliDSBANÉRET

och mot detta fick det blå ögat en djupare färgton än
eljes. Under ritten hade håret löst sig och låg nu som
ett böljesvall kring hennes huvud.

Prostinnan återkom snart till tanken på sina
plikter, och då Gölin och hon åtskilliga gånger vandrat
mellan köket och storstugan, klappade hon i händerna:

»Nu sätta vi oss till bords!»

Karl halp sin far till bordet, Magnil flyttade fram
hans stol, och så började måltiden ined det gamla: »Gud
signe maten!»

Då den slutats med det lika gamla: »Gud ske lov
och tack för mat!» sade prostinnan:

»Nu får du Magnil låta mig rå om dig en stund,
så att jag riktigt kan få reda på, huru ni ha det hemma.
Ni karlar ha väl alltid något att säga varandra.»

Prostinnan tog Magnil med sig ut i köket medan
de tre prästerna förflyttade sig till studiekammaren.

»Hur skrev du till Rahm?» frågade Berghemius.

»Det var jag, som skrev», svarade Karl. »Det var
blott ett vanligt inbjudningsbrev till ett gästbesök. Jag
nämde, att farbror Berghemius skulle komma, men
däremot ingenting om sammankomstens ändamål. Det fick
han tids nog veta, då han kom, tänkte jag.»

»Det var ju också detsamma. Hade det varit
möjligt, nog hade han kommit, när vi kunde träffas alla tre.
Det är ju fem år sedan vi sågo varandra. Vad var det som
hindrade honom ?»

»Det vet jag icke», sade Karl. »Han svarade endast
med orden: ’Jag kan icke komma.’ Han förebar intet
skäl för uteblivandet — han €j ens beklagade .det.»

»Det var märkvärdigt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 7 23:19:25 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/unfreb/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free