Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XI. En underbar räddning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN UNDERBAR RÄDDNING
107
mecl ett ganska ljudligt krasande. I en blink var jag ute
och uppe i skogen för att fortast möjligt osedd komma
från gården... Så får jag plötsligt höra högljutt talande.
Jag styrde så ljudlöst som möjligt mina steg däråt, och
jag trodde knapt mina ögon, då jag såg Torjus stå med
en pistol, siktande på er, pastor. Jag fick tag i en stör
och dängde med denna till honom i huvudet.»
»Förklaringen är mycket enkel», inföll Karl. »Då
fönstret krossades, vaknade Torjus. Han gav sig genast
ut efter den förmente tjuven — ty av hans ord framgick,
att han endast misstänkte en sådan — och då jag
händelsevis befann mig på vägen, trodde han mig vara den
sökte. Tydligen är han också av den sorten, som det
ej bekymrar särdeles mycket, om han skulle bringa en
oskyldig om livet.»
»Att tänka "sig, att ni varit död, om jag kommit några
ögonblick senare!» utbrast Rimpi.
»Det, som skett, är ingen slump, och Gud har nog
haft sin särskilda mening med att skydda edert liv», sade
Hemming Nilsson allvarligt.
»Det står i hans hand att taga det när det behagar
honom. Må jag blott kunna använda det så, att jag lugnt
kan återlemna det, då stunden är kommen.»
»Må vi hoppas, att den är långt borta», sade Rimpi
nästan för sig själv.
»Nu gäller frågan, vad som är att göra», återtog Karl,
»och det är edert råd därom, Hemming Nilsson, jag ville
be att få höra.»
En stunds tystnad inträdde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
