Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XVII. En rymning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
SAXON: UNDER FREDSBANÉR E T
»Nej.»
Gölir såg i dörren och vinkade åt Rimpi, som snart
efterkommit den ptumma kallelsen.
»Det passar bra, att han är här», sade Karl och nickade
åt dörren varigenom Rimpi försvunnit. »Nu får han taga
breven till guvernören, som genast sänder i väg
budbä-rarne. De ha, såsom vi veta, numera sitt högkvarter å
Frösö skans.»
»En annan sak», sade Per Simonsson. »Nu snart
kommer en del av männen från fäbodarne hem till gårdarne
för att bärga kornet. Det lär väl då bli gudstjänst
åtminstone i gällkyrkorna. Medan bönderna sålunda äro
samlade, vore det lämpligast att tala med dem, och det
borde stå om den angelägenheten också i rundskrivelsen
till kyrkoherdarne. Dessa skulle anbefallas att omtala för
bönderna, att partigängare och spioner äro ute och att
man borde taga sig akt för dem. Den dubbla vådan av
framgång för sådana kunde ju lämpligen framhållas.»
»Mycket bra, Per Simonsson. Man får endast akta
sig för att åstadkomma den olyckan, att en var okänd eller
mindre känd blir betraktad och behandlad som en
misstänkt. Sådant skulle förlama varje enigt uppträdande av
bönderna, om ett sådant skulle behövas.»
»Ja, varje sak har två sidor», sade Per Simonsson
eftertänksamt.
Gölin kom och budaide, att det var färdigt att duka till
middag. De tre männen gingo in i studerkammaren —
prosten vid sin sons arm — medan prostinnan dukade.
Då Per Simonsson kom i dörren blev han stående
fastnaglad med blicken fäst på kammarens långvägg mitt
emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
