Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XXI. I egen snara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
SAXON: UNDER FREDSBANÉR E T
delas mellan er efter tur såsom I bäst för gott finnen.
Så många man som nödigt kan vara gå genast i
dag-ningen ut på sjön och söka reda på de sänkta sakerna.
Jag företager nu ett kort, enskilt förhör med fångarne,
en i sänder. Sedan måste jag fara efter de övriga av
våra män.»
»Kunna ej vi göra det?» frågade flere på en gång.
»Nej, det är ingen, som hittar där mer än jag. Men
jag kan ju få ett par man till sällskap och hjälp, i fall
sådant skulle behövas... Sätten in alla fångarne,
såsom jag sagt, utom Olof Engelbrektsson, som genast
föres till mig.»
Den ene efter den andre förhördes.
Olof Engelbrektsson tog minen av en djupt
förkrossad. Några män, som han icke kände, hade
kommit till honom på aftonen samma dag prästgården brann
och förklarat, att han vore dödens man, om han ej
visade dem till prästgården och var dem behjälplig.
De endast önskade tala med prosten. Hade han vetat,
att det var fråga om att bortföra prosten eller att plundra
eller att bränna, så hade han visst icke följt med. Hällre
ha de fått döda honom. Han visste ej vart de fört
prosten.
»Varför tjänstgjorde du då som vägvisare åt
tjuvarne och mordbrännarne ?»
»Ja se, ja se», stammade Olof Engelbrektsson
förlägen och svarslös.
»Ja se, du är en mycket stor bov, min käre Olof
Engelbrektsson. Jag skall ej nu uppehålla mig med att
höra på dina lögner. Nästa gång vi råkas råder jag dig
att hålla dig vid sanningen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
