Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen som pannan på ett skelett. Och det tärda
anletet med åtstramad, gulblek hy och en vass
näskam föreföll också overkligt genomskinligt,
så att man tyckte sig se den klara höstluften och
träden med gula löv tvärsigenom det. Det var
något förtvivlat ödsligt över denna gubbgestalt
och över den trötta hästen. Med långsamt
trampande steg som gåvo en svag klang ifrån sig i
den torra marken försvunno de utom synhåll.
En lukt av unkenhet spred sig i luften och
förgiftade den, så att rymden med ens syntes
mindre blå.
Alice hade blivit blek.
— Det var kanske Döden, sade italienaren
med en lätt rysning.
Bilen kom och de stego in. Plötsligt oförberett
hörde han den unga flickan snyfta. Med tårar
hängande i ögonfransarna vände hon sig mot
honom.
— Det var som om den där mannen kommit
för att hämta mig, sade hon viskande med rösten
fylld av skräck. Det var hösten. Ni, ni reser
ifrån den. Jag måste också bort! Den grå hösten
är vårt spöke. Ni hade rätt nyss — ni sade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
