Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ängeln ? sade gumman till Guillaume med det
förtjusta uttryck alla franska kvinnor få, så snart
de tala om ett barn.
Hon var en komisk figur, där hon beskyddande
böjde sig över den lille. Gossen tyckte det, ty
så fort han såg på henne skrattade han och
knep tag i hennes arm eller kind. Hon var
insvept i en eldröd nattrock. Hennes bröst var högt
och uppstoppat som en stor kudde och hon hade
ett långt hästansikte med en framspringande
näsa, stora svarta ögon och fjun på hakan. Håret
var ännu hopsnurrat i papperspapiljotter över
pannan.
— Är inte madame Bouc vaken än ? frågade
den gamla damen.
Guillaume slog ihop händerna.
— Min Gud, madame Jacobi! sade han.
Inbillar ni er att hon skulle sova? Jag tror inte
att hon någonsin lägger sig. Hon tassar omkring
i hela huset om nätterna. Som en osalig ande. Hon
är jämt rädd att det skall ta eld. Oupphörligen
kommer hon tillbaka och rotar i köksspisen och
sticker eldgaffeln i cheminén i matsalen. Alltid,
alltid höra vi henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
