Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rosen till sina läppar och räckte den så till den
unga flickan. De andra sutto tysta i spänning.
Till och med Roger skrek till, som om han blivit
rädd. Men farmoderns ögon lyste av skadeglädje.
Den guldhåriga tog lugnt rosen och stack den
genom broschen på sitt bröst. Det var som om
hon beseglat ett löfte.
Då reste sig madame Bouc. Hon såg på Marcel
med ångestfulla ögon, dunkla av bitterhet. Så
smög hon sig ut ur rummet. Ingen hörde hennes
återhållna snyftniogar i den mörka förstugan.
V.
Längre fram på kvällen, då Marcel och den
unga damen gått och de flesta andra av gästerna
försvunnit till bekanta eller till teatrar, ty det
var lördag, kom madame Bouc tassande nedför
trappan. Hon steg in i salen klädd i sin
rosafärgade och vita déshabillé. Ansiktet var
uppsvällt och pussigt. Spår av förtorkade tårar
syntes på hennes kinder. Ett par timmar hade åter
gjort henne fruktansvärt gammal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
