Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hennes höfter gungade lätt under den tunna
realisationsklänningen. Den vita nacken var så
stolt. De mjuka axlarna drogo sig skyggt ifrån
den, liksom skrämda över en sådan stolthet, över
en sådan stursk styrka. Men efter varje dylik
lättsinnig utfärd, då den unga flickan av
oemotståndlig längtan drogs mot dörren, vände hon
åter till skrivbordet och den blå boken med
nedstämd min och putande röda läppar.
Kedjan håller, tänkte då fröken Palmer med
tungt hjärta.
Hon kände sig som ett med den där unga
flickan. Hon tyckte att det var hon själv som levde
där på andra sidan gatan och som prytt sig med
en av dessa klänningar som basarfönstren skylta
med i rader.
Det var som om hon kastat en sten i en
spegelblänk vattenyta och hon nu oroligt blickat ned
i de vidgade ringarna som stenen rört upp för
att längst in i en smal och strålande ring
upptäcka sitt eget unga ansikte. Och åsynen av detta
overkligt välbekanta ansikte från forna tider gav
henne en hisnande känsla av att hennes unga,
ursprungliga jag ännu fanns kvar, icke hade för-
ii. — v. K r u s c n s t j c r n a, En ung dam.
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>