Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag är också ensam, sedan min man dog. Jag
har förstås Siri. Men en ung flicka är ett
yrväder. Hon blåser undan liksom. För resten veta
vi ju alla att Amalia inte tålde folk hos sig. Allra
minst tålde hon ungdom. Kanske avundades hon
ändå oss fruar, som hade barn.
Grevinnan Ulrika bredde ut sig i soffan
bredvid den fågelliknande Bettan. Hon tronade där
med sina breda lår frånskilda och armarna i kors
över barmen. I hennes svarta hår satt en
sköld-paddskam med små kulor, som komrno den att
likna en krona. Ett fryntligt leende göt olja över
hennes skära och vita kinder. De små
pepparkornen till ögon riktades med en granskande blick
bort till hörnet, där Siri och Staffan sutto i tyst
hänförelse.
— Ja, ensamhet är inte nyttig för njurarna,
inflikade nu Bettans man, doktorn, för att också
säga något. Humöret blir dystert och ojämnt.
Det beror på att en ensam människa inte får
nog omsättning i blodet — inte nog rörelse. Hon
har inte tillfälle till att bli plötsligt arg, så där
ordentligt uppretad, som man måste bli i ett
normalt umgänge med älskade anhöriga.
12.
K r u s c n s t j c r n a, En mig dam.
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
